brunheten

 

 

Den här låten blev ju väldigt passande nu eftersom jag tänkte att jag skulle skriva om några Bra Dagar. Och så har Lou dött och allting. Sorgligt, men ärligt, gubben var 71 år och jättesjuk..

 

Jag har, som sagt, haft några Bra dagar. Det var ganska längesen och jag tänkte att jag skulle skriva om dem så jag minns dem sen när jag inte längre är dräktig och ser tillbaka på min dräktighet. 

 

I fredags var barnen lediga. Vi mös på förmiddan. Stora och jag påbörjade bygget av ett Spökhus som hon sedan fortsatt under hela helgen. 

Jag var liksom pigg i fredags. Jag hade inte jätteont. Jag lagade mat och barnen lekte. David kom hem från jobbet och vi packade ihop oss och åkte till badet. Det var ljuvligt. Vi har det alltså så jävla härligt när vi badar. Jag måste minnas det sen, när vi plötsligt har en bebis med oss och det hela lär vara lite mer kaosartat. Just nu är det långt ifrån kaos. Vi tar varsin unge till varsitt omklädningsrum. De är stora. Kan i det närmaste tvätta sina hår själva. 

Vi badade i drygt en timme. Jag var mest med stora i bassängen, vilket är ovanligt. Annars brukar den lilla vilja sitta klistrad i min famn, för bassängen är egentligen lite för djup för henne. Hon bottnar bara längst in. Men nu har hon lärt sig att simma omkring med sina simpuffar på armarna även där hon inte bottnar så nu är hon mycket mer tillfreds i bassängen. 

Efter badet fick övriga familjen glass. Jag fick ett äpple. 

SEN. SEN åkte vi till ICA MAXI. I värsta fredagsstressen. Hela jävla Visby var där. 

Vi lämnade in barnen i deras lekhörna. De älskar det. Vi gick runt i nästan en timme och handlade. Köpte lite kläder till ungarna. Blommor till mig själv. Helgmat och mys. Jag hade liksom inte ont! Jag kunde GÅ i en TIMME på Ica Maxi och hade inte ont! Helt fantastiskt! Badhus är helt enkelt the shit för mina fogar.

 

På hemvägen hämtade vi mat som vi åt med tända ljus när vi kom hem. Sen skar vi ur pumporna vi hade köpt och de blev skitfina. Barnen var rysligt trötta när vi slutligen placerade oss i soffan för fredagsmyset. Tända ljus. Film. När det blev läggdags tog vi ner lillans madrass till storans rum så de fick sova över. De låg och skrattade och busade i nästan en timme innan de somnade.

Senare somnade jag på soffan som jag älskar. 

 

 

Igår vaknade jag och var pigg. Hade lite ont, men inte så farligt. Barnen mös framför tv:n. David hade sovmorgon. Barnen fick lördagsgodis direkt efter frukost i soffan. De älskade det. 

Emilia kom förbi med en halv påse nyponpulver. Vi har inte setts på sjukt länge. Gick på gymnasiet tillsammans. Hon ska ha barn ungefär exakt samma dag som vi. Våra magar krockade rejält när vi kramades. Det var fint att ses. 

Sen fixade jag korv till lunch medan David dammsög hela huset. Barnen lekte så himla fint. Och efter lunchen åkte vi en sväng. Till djuraffären. Kollade in dvärghamstrar. Barnen önskar sig det i julklapp och vi lade diskret in en beställning på två stycken som ska hämtas några dagar innan jul. Jävla gulliga djur. 

Sen åkte vi till Clas Ohlsson och köpte en ny dammvippa. Och sen fikade vi på fik. Det gör vi väldigt sällan. 

 

Hemma igen var vi ute på gården en stund. David placerade om vår antenn och satt på taket mest. Barnen lekte med alla löv på studsmattan och blev blöta. Jag satt i en trädgårdsstol och pratade med mamma i telefon. Sen gick jag in och fixade varm choklad och (köpe)bullar åt mina blöta och trötta barn som kom in sen. 

 

Sen fick jag lite Kraft och började städa vår jättestora bokhylla som städas två gånger om året. Därav dammvippsinköpet. Barnen spelade Nintendo. Jag lyssnade på podcast. David började montera ihop den enorma byrån vi har köpt till hallen. Sen kom svärmor förbi en stund. Satt i soffan och pratade en timme. Hon är fin hon. 

Sen gjorde jag ugnspannkaka på dinkelmjöl. Glömde salt, men det var gott ändå. 

På kvällen såg vi Så mycket bättre och barnen fick vara vakna. De älskade inte programmet, men tyckte att Ebbots version var bäst. Det tyckte jag också. Och Agnes. 

Lillan sov över i storans rum igen. De låg och skrattade och busade en stund innan jag läste en bok om SjörövarRakel och de somnade. 

Sen somnade jag på soffan som jag älskar. 

 

Idag fick jag en lite ofrivillig sovmorgon. Jag är alltid sur efter att jag har haft sovmorgon. Så jag surade och bokade biobiljetter till mig och lillan och på eftermiddan gick hon och jag och såg Prick och Fläck på bio. Det var fint. 

Sen hämtade de andra oss och vi lekte en stund i Almedalen och fikade på bibblan. Det gör vi mycket sällan. 

Min man hatar egentligen att fika. Han tillhör den rastlösa sorten nämligen och har svårt att se vitsen med fikande. Men jag älskar det och jag vet att det är därför han föreslagit fika inte mindre än två gånger denna helg. Jag älskar honom ganska mycket för det. 

Sen åkte vi hem och det blev mörkt och vi tände ljus och barnen började leka och David monterade klart den enorma byrån och jag gav ungarna mat och slängde ungarna i badet. Jag och David flyttade över lakan och grejer till vår jättestora nya byrå och fick på så sätt plats för bebisens kläder i vår garderob. Snar ska vi börja plocka fram kläder åt honom. Men inte riktigt ännu. Här ropar man ju inte hej förrän man är över bäcken. 

 

Imorrn ska David vara ledig. Vi ska till diabetessköterskan. Sen ska vi ha förlossnings/kejsarsnittssamtal med vår läkare. Sen ska vi på tillväxtultraljud. Vi får ultraljud varannan vecka nu för han har växt lite för snabbt under lite för kort tid. Det är jävligt jobbigt och det är därför jag inte går ensam på någonting längre, David följer med på allt. Ifall ifall. 

Förutom de tre tiderna imorrn har jag tid hos barnmorskan på onsdag och tid hos sjukgymnasten på torsdag. 

 

Jag väger 103 kilo nu. Livet med 103 kilo har varit jävligt fint den här helgen. Min mage är enorm nu alltså, men det är förstås inte så roligt eftersom vi vet att han därinne växer lite väl snabbt. Undrar så jävla mycket hur det här ska sluta, men försöker att inte tänka på det för mycket. Det är ganska lätt eftersom allting går i 180 nu. 

Vet inte riktigt vilken vecka jag är i ens. Kanske är det 34 nu?? Hur som helst- inte så långt kvar. Om någon vecka ska jag ta fram kläderna.

 

Försöker njuta av saker nu som jag tänker att jag borde njuta av. Som att barnen gick upp själva och fixade frukost helt själva i lördagsmorse tex. Så vi kunde ligga kvar en stund och gona oss bara. Och som att badhuset är jävligt smidigt just nu. Sovmorgnar, städning utan störning, långa duschar och förmånen att kunna lägga sig på soffan och vila en stund medan barnen pysslar med sitt. Sånt njuter jag av. Och barnen i sig förstås. 

 

Ikväll grälade vi lite, jag och ungarna. De hade lekt själva men SÅ FORT jag satte på lite hög musik och började dona med mitt nere i köket så kom båda springande och gnällde över min höga volym och var allmänt suriga, SOM VANLIGT när jag ska spela lite MAMMAMUSIK med MAMMAVOLYM (de är som två små pensionärer..). Så vi grälade lite och de gick till andra rum. Så efter en stund kände jag storans armar runt min midja och hon kramade mig och jag kramade henne och hon sa :

 - Du vet väl att det är för att vi vill va med dig bara? 

Och ja, det vet jag ju men det var väldigt fint och bra att bli påmind om att barnen faktiskt väldigt sällan VILL JÄVLAS med en utan faktiskt oftast bara vill VA. Så jag vred ner en stund och vi sjöng tillsammans och sen vred vi upp igen och lyssnade på Rihanna som vi tycker sjunger så himla bra och sen stängde vi av och sjöng låten tillsammans. De på hittepåengelska. De sjunger så himla fint båda två. Som änglar ungefär. 

 

Jag älskar dem. 

 

 

 

 

 

(Notera att HON är NAKEN i videon medan HAN är PÅKLÄDD.