Lägger ni ut statusuppdateringar angående hur många bajskorvar ni bajsat under det senaste dygnet också?
Det, tycker jag är viktigare än huruvida du, jag eller någon annan bloggläsare "godkänner" hennes träningsinlägg, bilder, jeansrumpa eller what so ever - hennes rätt till att uttrycka sej själv är viktigare än våran rätt att vara den som bestämmer avsikten med det hela, eller våran rätt att avgöra om det är okej eller ej. // Evelina den fina
Ni är ganska många som skriver om det här om "kvinnans (Claras alltså) rätt att uttrycka sig". Jag förstår inte riktigt vad det är ni menar, men jag antar att detta gäller alla kvinnor på jorden. Tex den här?







I tidningar kan vi läsa om mode, smink, träning, mat, hälsa, sex och så lite allvar emellanåt. Tips förekommer hela tiden. I bloggarna kan vi läsa precis samma sak. Jag menar alltså att det inte är någon skillnad innehållsmässigt och då de största bloggarna har fler läsare än de flesta tidningar borde det rimtligtvis ligga ett visst ansvar på bloggarnas axlar också. Än så länge är de fria att göra vad de vill med det ansvaret och hittills har alla valt att fortsätta i det bekväma spåret som bygger på andras missnöje och självhat. Enligt mig.
Det här är så himla skönt att höra. Har tänk på det här så himla många gånger. Tränar också en del och tycker att jag är okey som släpar mig till Friskis tre gånger i veckan. Känner mig dock som värsta slappisen när man jämför med " alla andra" inklusive bloggare som målar upp sig själva som hälsan själv och tränar och äter så jävla nyttigt. Givetvis är det pissigt och uselt sätt att alltid vara en förebild men det är väl bättre än att dansa efter idealen och patriarkatet.
För liten text!
Så jääävla bra, håller med till hundra!
Men alltså, blir inte våra kroppar än mer problematiska om de ständigt ska undanskuffas? Vad ska censureras för att skapa den där frizonen? Att jag jobbade i skogen? Busade med mina hundar? Njöt av det vackra vädret med en promenad runt sjön? Vilka kroppsdelar får synas? Hur konventionellt snygga får de vara utan det inkräktar på din tänkte frizon?
Jag tror mig se din poäng, och samhällets fokus på våra kroppar står mig ofta upp i halsen. Men vet du, jag mår som allra bäst när jag faktiskt får använda min kropp till det den är menad för - rörelse. Det är när jag märker hur funktionell den faktiskt är som jag slutar nojja över den, och njuter av den istället.
Och sen att raljera över kvinnor i porren tycker jag stinker lite kvinnoförakt.
Du är fantastisk! Så himla klokt!
Men om man bloggor om sitt liv (Typ Claras "livstilsblogg"), eller instagrammar eller facebookar för den delen, och fysisk aktivitet är en stor del av det livet så blir det ju en form av censur om inget kroppsligt alls får synas? För kropp innebär ju inte alltid utseende utan för många i första hand funktion. Och som sagt, var drar man då den gränsen? Tycker fantastiskt mycket om Lady D och hennes blogg tex men hon visar ju massor av hud och titt som tätt, varför är hennes hud ok medans Claras inte är det? Har det med ljussättningen att göra? Är det antalet bristningar eller celluliter som avgör? Vad är skilnaden mellan Schmenus rumpa och Claras?
Det jag då tänker är på vilket sätt jag kan synas utan att "lägga fokus på." Jag har inte hängt med i allt som har skrivits om Clara men vad sänder jag själv för signaler om jag lägger upp en bild på mig själv på bloggen? Om jag är smal läggs fokus direkt på min smalhet. Ibland har jag sett att folk som är större har lagt upp bilder och får positiv respons för att dem vågar. Skulle min kropp (trots mitt enormus kroppsförakt) hamna på bloggen är jag rädd att jargongen klingat annorlunda, (och antagligen skulle jag aldrig våga).
jag tycker också det börjar bli lite tradigt med tankesättet att vissa har rätt att visa upp sina kroppar medans andra inte har det.
bara för att någon råkar ha en väldigt smal kropp eller stora bröst, oavsett om de har fötts med det eller på något sätt har hetsats till det, så känns det ju en smula fel att de inte ska få visa upp den, när kroppar som inte passar "idealet" är okej att visa upp.
då är man ju inte bättre än slitztidningarna som dissar mulliga modeller och vill följa sina märkliga "ideal".
nej vissa drag hos människor anses estetiskt tilltalande för vissa människor, och det är jättetråkigt att kroppshetsen är så stor men det går inte att komma ifrån för det.
om jag vill ha en tilltalande modell för en skivomslag eller en film eller en tecknad serie eller vad som helst så kommer jag välja den jag tycker ser bäst ut.
på samma sätt så väljer jag ibland filmer, musikvideor och pornografi efter vad som estetiskt tilltalar mig.
nu blev det lite sidospår men det här var mest en reaktion mot att man får visa upp "sunda ideal" men inte (enligt din benämning) "osunda" ideal.
folk kommer alltid ha olika smak, och vissa så kallade ideal blir av olika anledning populära i olika sammanhang, och det går inte att hindra.
även om det givetvis vore tacksamt om fler ansvariga utgivare tänkte efter huruvida de bilder de publicerar påverkar unga kvinnors självbild och psyke.
Så det är ok om man tävlar och vinner priser, att skriva om sin träning? Borde det inte också då vara ok för tex Kenza, som faktiskt jobbar som modell, att lägga upp modellbilder på sig själv?
Sen pratar du om att sprida sunda ideal och du efterlyser mer verklighet, inte bara det perfekta, och du menar att Clara inte gör detta? Då undrar jag om vi verkligen läser samma blogg? Eller missar du helt enkelt att se de inlägg där hon skriver om ångest och hur hon jobbar med sina kroppskomplex?
När du själv lägger upp outfitsbilder och skriver om hur du joggade när du var som mest deprimerad. Vad handlade det om?
Jag förstår din poäng i det hela men jag tycker det ändå slutar i att du försöker "bestämma" vad som är rätt och riktigt... Och indet lägger en värdering i vilka kroppar som är "rätt".Och jag förstår inte hur du tycker vi ska göra i det verkliga livet? Ska vi som har vältränade kropparenligt "idealet" inte kunna ha en bild på oss i linne på FB eller en blogg för att det skapar ångest?. Ska vi inte äta vår kesella på jobbet inför andra utan smyga undan med den. Ska vi som tränar regelbundet aldrig prata om det IRL?
Tillägg: och är jag en bra förebild när jag inte har något smink i mitt badrumsskåp, sminkar mig alltså aldrig och därmed inte offer för kapitalismen och patriarkatet?! Men en dålig förebild och offer för patriarkatet och kapitalismen om jag uppdaterar om min träning?
Och ja, jag kan även göra en uppdatering om bra sömn. En av livets viktigaste ingredienser.
Du har många bra poänger här Jenny. Jag undrar dock varför du valt att vrida det Clara har skrivit till din egen fördel? Du förklarar i en kommentar ovan att bilden på hennes kropp är hetsande eftersom: "UnderbaraClara skriver att hon är glad för att hon, på Monki, kan handla kläder i storlek S."
När det hon egentligen skrev var detta: "Älskar att det verkligen finns kläder som passar där. När jag shoppar på H&M köper jag alltid i 42 (och ändå kan det ofta vara för litet och strama över axlar byst och rumpa). På Monki kan jag köpa både storlek S och storlek XL – kläderna har ofta en lös passform vilket gör att jag kan välja lite hur jag vill att de ska sitta." Och avslutar sedan med "Bara genuint glad över att det finns en butik som funkar för mig där jag får känna mig som norm och inte undantag, när jag de facto vet att kvinnor med storlek större än small inte är något undantag!.
Jag uppfattar Claras inlägg som lika politiskt som Schmenus. Att de både har kroppar som inte "passar" in i den rådande skönhetsidealet. Vilket skulle skillnaden vara?
Här håller jag med dig! Jag skrev ett inlägg igår om att det finns en värdeskillnad mellan Claras perfekt vackra rumpa och Schmenus operfekt vackra rumpa, vem får visa sin rumpa osv - men framför allt tycker jag naturligtvis att VAD HAR VÅRA RUMPOR ATT GÖRA MED NÅGOT ÖVER HUVUD TAGET? Minns inte vad jag kommenterade hos LD exakt, men någonting i stil med att vi behöver problematisera hela grejen med att skriva om vår träning och visa upp våra kroppar, alltså som FENOMEN, och det gör ju du här och nu :-D
Jag tycker att dagens outfit är otroligt oinspirernade och skittråkigt, och för mig är det inga problem att välja bort sådana bloggar (jag läser heller aldrig inlägg av Clara när hon lägger upp sådant) men som fenomen, företeelse i samhället så går det förstås INTE att värja sig, och svårare är det för våra ungdomar. Naturligtvis.
När jag ser hur elever, främst tjejer, sitter på lektionerna och fotar sig själva blir jag extremt illa berörd. Hur långt ska det gå?
Hej,
Tycker att du hade en antal poänger men att texten kändes rätt extrem.
Jag tränar mycket, jag lägger också ut en del bilder på min kropp i sportbh/bikini (drar gränsen vid underkläder och porriga poser) helt enkelt för att jag har slitit för den och tycker jag förtjänar den bekräftelse det medför.
De män jag känner som också tränar lägger upp liknande bilder (fast utan sportbh) i samma syfte.
Jag är alltid noga med att förklara hur mycket jobb som faktiskt ligger bakom, sen så är det upp till var och en att bli inspirerad eller tycka att det helt enkelt inte är värt det. Som när man satte högsta betyg i ett prov, det är inte rättvist att hävda att man "knapp hunnit plugga" för att man då förminskar alla andras insatser.
Jag undrar när jag läser din text var du egentligen tycker att man ska dra gränsen i sin kamp mot utseendehetsen? Om man ska behöva censurera sig själv inte bara på nätet utan även irl? Ska jag klä mig i bylsiga kläder också för att inte ge någon ångest över att jag är tight? Ska jag beställa något onyttigt när jag äter ute eller? För tänk om någon får ångest över att se mig äta en sallad? Nä. Du hör ju.
Jag håller med dig från början till slut. Inte för min egen skull, jag har noll utseendeångest, men jag mår riktigt dåligt ibland när jag hör min sjuåring kommentera sitt utseende. Vad sägs om "Mina ben ser så tjocka ut när jag sitter ner"? Och nej, i vårt hem förekommer inga tjejtidningar, modemagasin eller liknande, jag sminkar mig inte och det enda som intresserar mig i klädsammanhang är färger (klarar inte vissa färgkombinationer, älskar andra). Jag pratar aldrig om vikt, har till exempel aldrig sagt ordet "banta" sedan jag blev vuxen (kan bero på att jag är medel på alla håll och kanter och helt enkelt inte pressats att bry mig - alltså inte för att jag är en "bättre" människa än nån annan). Men min sjuåring går i skolan och är en mycket social liten person med många vänner och pratar dessutom väldigt gärna med vännernas mammor om allt möjligt. Hon kommer ständigt hem med önskemål om kläder och smink, den senaste veckan till och med om parfym (något jag själv inte använt efter tonåren). Jag känner mig maktlös. "Är jag söt när jag gör så här? frågade hon häromdagen och poserade på nåt sätt. Hur ska jag kunna skydda henne?
Tillägg: min sjuåriga lilla tjej är liten och spenslig med en liten putmage (som på lite mindre barn). Och jag oroar mig så för att denna lilla pinniga person ska få nån kommentar av de andra flickorna om sin putmage ... Hon är sååå himla känslig för kommentarer om sitt utseende att jag är rädd att det blir ätstörningar som ett brev på posten.
Sjukt bra skrivet! Visst jag kan erkänna att jag lägger ut bilder på vad jag äter och sånt. Men jag håller med dig fullt ut. Jag hoppas fler börjar tänka som du! Grymt inlägg. Tack och bock!
Håller med dig till viss del, att det vore skönt att ibland få slippa den där utseendehetsen som nästan allting kretsar kring ibland. Tycker också att både bloggare och tidningar borde bli mycket mer medvetna om hur inlägg och reportage om träning och utseende kan påverka kvinnor och vilken stress det skapar.
Samtidigt så är det ju så att vi har en struktur i samhället som talar om för kvinnor att det här med utseende är viktigt. Även jag och många andra som ställer sig väldigt kritiskt till det här utseendefixerade samhället blir ändå påverkade av de rådande idealen. Det faktum att kvinnor lägger upp bilder för att få bekräftelse på att deras kroppar är snygga ser jag till stor del som ett resultat av samhälleliga strukturer, och jag tycker det blir lite fel när vi lägger så stort fokus på vad en enskild bloggare lägger upp för bilder. Klart en bloggare har ett ansvar, men jag anser ändå att det är viktigare att lägga fokus på en högre nivå och fråga oss hur vi kan ändra de strukturer som gör att kvinnor känner ett behov av att bli bekräftade utifrån sitt utseende? Att lägga en skuld p enskilda personer för att de beter sig så som samhället faktiskt talar om för oss att vi ska göra blir lite konstigt. Jag tror att de här problemen bör bekämpas på samhällsnivå.
Sen blir det enligt mig lite problematiskt när vi säger till bloggare att vissa bilder på kroppar bidrar till utseendehetsen men andra inte. Vilka bilder är ok som kvinna att lägga upp och vilka är det inte? Om man inte har ett traditionellt attraktivt utseende, är det då okej att visa upp sin kropp men inte annars?
Är det dåligt av kenza att lägga upp en sådan bild? Skulle du tycker det var lika jävligt om LD la upp en bild på sin kropp? Är det bara "operfekta" människor som får visa sig? Vem avgör det och bidrar det inte till att säga att några kroppar inte duger i alla fall?
Fast, för mig handlar feminism faktiskt om att få lägga ut texter om hur ofta en gnuggar klittan utan att bli skuldbelagd eller hånad för det. Utan att andra människor ska döma mig. Utan att du ska kalla mig offer, omedveten. jag vill slippa höra att såna som jag ger unga tjejer ångest, för det vet du inget om. Vad jag vill göra med min kropp är liksom helt upp till mig, och hur mycket jag vill visa av den är också helt upp till mig. Männen lever redan på dessa villkor, de slipper bli ifrågasatta. Jag vill också leva så, Oavsett om jag vill spela in porr, visa mina bajskorvar eller träna eller visa arslet. Jag har haft ätstörningar sen jag var femton och det är först nu, när jag tränar, som jag känner att kroppen kan stå för mer än självhat och äckel. Jag trivs så här. Att såna som du verkar tro att du kan förbjuda, att du har rätt att säga åt mig att jag inte ska visa upp dessa delar av mitt liv, det är faktiskt helt jävla fel. Jag tycker synd om alla unga tjejer som läser dina inlägg och som nu sitter och känner sig som as för att de för ett ögonblick trodde att de fick vara stolta över sig själva utan att få skit för det.
Sarah! <3 !
Bra inlägg!!
Hale-fuckin-luliah!
Men gud asså.
Nu har jag läst både grundinlägget och alla dina utvecklingar av den efter den massiva kritik som följde.
Jag tycker inte att det är samma sak att kritisera en bloggare och en tidning eller annonser, nej. Reklam basuneras ut åt oss nästan överallt, i tv, på stan, i tidningar, på nätet. Det är ofrånkomligt och när kvinnokroppar exponeras och används för att sälja produkter blir de ju, som bekant, objekt.
Att följa en blogg eller någons instagramkonto är däremot högst frivilligt. Det som läggs upp av användaren är också frivilligt och sker på dennes egna villkor. Det är upp till *er* hur ni *reagerar på det* och vad ni anser vara acceptabelt ska inte begränsa användarens handlingsutrymme, vad hon får eller inte får visa upp av sin egen kropp på hennes egna plattform.
När du/ni resonerar likadant använder era egna nojor och diagnoser eller likställer henne med porriga annonser så utövar ni ett lika lamslagande förtryck.
Känns fantastiskt fräscht att du sysslar med precis vad sexister gör - skuldbelägger kvinnor för OM de visar upp sina kroppar och HUR de i så fall väljer att göra det.
Ja, vill nu Ingrid Swede "uttrycka sig själv" genom porr - låt henne göra det. Vill någon annan klä sig heltäckande - varsågod.
Och att utelämna allt som har med kroppen att göra, för att de skulle trigga ätstörda personer? Please!
ALLTING kan trigga störda personer, oavsett vad som är deras störning. Jag har inget som helst ansvar för någon annan än mig själv, men det kanske är jävligt provocerande?
Dessutom tycks du slå åt alla möjliga håll nu. LCHF-recept och bantning? BUUUU!
Bygga muskler och bli starkare och leva ett bättre liv? BUUUU!
Tala om träning även fastän du bara är glad amatör och inte tävlar? BUUU!
Hur vill du ha din idealkvinna egentligen? Svag, lagom överviktig, absolut ingen slät rumpa, inga tighta kläder men ingen burka heller, nedtystad?
För det är ju det du tycks sträva efter, den godkända kvinnan, bara att det är med andra ordval.
Tack och lov att jag inte har lika trångsynta människor som du i min närhet.
Fast jo, du skriver ju gång på gång att du tycker det är fel att UC och andra bloggar om sin träning och visar arslet. Men ok, förbud kanske är fel ord, förtryck passar bättre. Det är min åsikt.
Oj men shit! Vad du drog till - att du t.o.m. likställer Clara med en porraktris - är för mej så otroligt dumt, men det får stå för dej. (från svaret ovan: "De är nämligen av exakt samma skrot och korn och sysslar med precis samma sak.")
Det känns hursomhelst som att du blev väldigt provocerad och upprörd över min kommentar - när det enda jag försökte säga var att jag tycker att kvinnan, oavsett vilket val, ska få välja själv!
...och om hon nu gör val färgade av samhällets strukturer, är det inte vårt ansvar att döma henne för det (så kallad dubbelbestraffning) och att slutligen slutshama henne. Detta är vad många män redan gör - ser ingen skillnad om en man eller kvinna beter sej så. Detta är mej helt grundläggande, om jag ska vara ärlig. (Låter lite som "har du för kort kjol får du skylla dej själv")
Jag förstår verkligen att du och jag har helt skilda åsikter om detta - det hörrör nog i motsatta värderingar och ideologier - vi tycker så olika att jag egentligen nog inte borde försöka förklara min åsikt, jag tror helt enkelt inte du lyssnar. Jag försökte dock läsa och förstå vad jag tror att du vill säga, men somsagt så där vid porraktören tog det stopp. Nåväl, försökte läsa det övriga du skrev och skulle vilja säga - att vi är ense om problemet - men inte om problemlösningen. (!)
Vill citera dej i den ovanstående kommentaren - för här tycker vi faktiskt lika! :-)
"Min idealkvinna är en stark, uthållig kvinna som tränar skitmycket MEN som inte har det sjuka behovet att tvångsmässigt dela med sig av sin duktighet för att då bekräftelse för den genom andra. Min idealkvinna vet sitt eget värde utan att tvingas leta efter det i andras bekräftelse. Min idealkvinna är storkäftad och rapp i käften och låter ingen sätta sig på henne- i synnerhet inte patriarkatet"
Fast jag vill tillägga:
...och hon låter även inte feminister diktera hennes livsvillkor, och val - oavsett o det handlar om vad hon tar på sej eller hur hon bloggar. (och! superviktigt!): Hon låter inte heller andra kvinnor bestämma vilken avsikt hon har med sitt beteende. Som nu - när du bestämmer att t.ex. Clara bloggar och instagrammar på ett visst sätt för att hon är motsatsen till det du just skrev. Att hon trånar efter uppmärksamhet, att hon orsakar ångest och hets.
Det är som så - att den bedömningen gör du. Du bestämmer hennes avsikt. Enligt mej är det fel - men för dej är det (troligtvis?) inte det. (Fel att ta sej rätten att bestämma någons avsikt och sedan döma den avsikten som fel... När det var jag som både uttalade avsikten och dömde den)
Kan ju säga att den bild du har bredvid din senaste krönika skulle kunna tolkas som att du vill visa liiiite för mycket av dina bröst. Tänk på dom som inte har några bröst? Varför har du sån uringning, undrar en nästan... Är det för att du vill ha uppmärksamhet?!? Sjukt att lägga upp en bild med urringning - jag menar, det är ju samma sak att visa urringning och bröst - som rumpa?!? Bidra till kvinnans objektifiering på det sättet??!!!
Du hör ju själv, hur otroligt FEL och inskränkt det låter när jag skriver så, jag tycker verkligen inte det.(!!!) Men för mej är det ungefär vad du gjorde med Clara.
Hursom, vi tycker väldigt olika - can we agree to disagree? - och du kommer inte behöva få fler otroligt provocerande kommentarer från mej :) Jag kommer inte fortsätta läsa din blogg.
Tycker däremot att din krönika om grannligan och "härligt hemma" var väldigt rolig och välskriven, och det menar jag verkligen. :-)
Lycka till med bloggen och skrivandet!
//Evelina