Birk Borkason och Bieber
Det blev lite bättre sen, efter den där jobbiga ultraljudsdagen.
På kvällen hade vi vänner här, vilket var skönt, men riktigt bra blev det inte förrens dagen efter när min barnmorska ringde. Jag känner att jag skulle kunna lägga mitt liv i hennes händer, så jävla ljuvlig är hon.
Hon underströk att i VANLIGA FALL så är läkaren som utför den typen av ultraljud på ÖN och troligtvis har jag gjort likadana ultraljud vid mina tidigare graviditeter, men inte tänkt på det på samma sätt eftersom det varit som ett vanligt ultraljud nere på MVC. Men nu är det sommar och då har inte Sthlmsläkarna tid att åka ner till Gotland, så därför ville han att jag skulle komma upp.
Men vi kommer ändå inte ifrån att det är en förhöjd risk för missbildningar när man har diabetes och då SÄRSKILT när man har haft höga värden i början av graviditeten. Så det känns ju ändå jobbigt. Men, som min ljuvliga barnmorska sa, nu får jag lägga oron i en box för sig och försöka lägga undan boxen tills efter ultraljudet.
Hon underströk även att bebisen, på torsdagens ultraljud, ju såg helt normal ut, rörde sig normalt, var normalt stor och hade fina hjärtljud. Och faktiskt så såg ju jag att det var en OVANLIGT SÖT bebis som vinkade till oss på ultraljudsskärmen.
Så nu tänker jag inte på att jag är orolig utan tänker EXTRA MYCKET på hur HÄRLIGT det ska bli att få en bebis. Min barnmorska sa att det var viktigt att jag inte avskärmade mig ifrån den utan istället borde vältra mig i förväntan och glädje. Så nu gör jag det.
Ikväll har vi pratat om namn. Barnens förslag är...kreativa får man säga! Gargamel, Badiddo, Lovis, Birk Borkason, Skrållan, Tjorven, Snoppen, Snippan, Birk Borkason, Mimmi, Emma är några. Birk Borkason alltså. Så jävla grymt namn. Ebbot är ju fint också.
I fredags åkte vi ut till mamma. Min moster bor i huset bredvid och där bor mina "små"kusiner (13 och 16 nu..) som mina barn älskar. Vi brukar sova i mosters gårdsstuga på sommrarna så när vi ska åka hem har vi grejer i tre hus.
Min kusin fyllde 13 i fredags och halva släkten kom och firade. Vi åt mat och tårta och ungarna var vakna till 22 innan vi la dem i dubbelsängen lilla stugan.
13årstårtan
Jag har ju ätit penicillin i 10 dagar för min lilla ansiktsböld och i torsdags bröt den traditionsenliga Svampinfektionen ut! Jag har haft svamp två gånger tidigare i livet och båda gångerna har inträffat i samband med penicillinätande när jag som gravid har haft ansiktsböld. Det är så jävla sjukt.
FY SATAN vad det kliar! Jag fantiserar om träd. Att få gå ut i skogen och skrubba mig mot ett träds ljuvligt, räffliga bark. Att få ta den sträva sidan av en disksvamp och bara klia runt som satan i fittan!
Barnmorskan rekommenderade en kur som jag nu håller på med. 3 vagitorier 3 kvällar i rad och så tusen kilo salva ungefär. Tyvärr har det inte slutat klia ännu och min mardröm är att svampinfektionen helt enkelt inte ska gå över. Skräckhistorier från en kär vän mal i mitt huvud, där svamp som aldrig försvinner är huvudtemat. Hu. Må det gå över bara genom den här kuren. Må jag slippa huskurer som olivolja och yogurt. Må jag få ha samlag med min man snart. Petting är så jävla överskattat.
I lördags var vi kvar ute hos morsan hela dagen. Barnen lekte med min världssnälla kusin och vi slappade, åkte och köpte present till grannen som snart fyller 30, käkade morsans köttgryta och på eftermiddan kom mammas sommargrannar in med sina 3 barn och lekte en stund.
Det går många "skräckisar" om Gotlänningar som är motsträviga till "fastlänningar" och historierna om hur man aldrig kommer in i samhället osv, är många. Därför är jag lite stolt över min morsa och hennes sambo som är så himla snälla mot alla fastlänningar med sommarhus som de har omkring sig. De ser efter fastlänningarnas sommarhus på vintrarna, bjuder över, hjälper till och verkligen anstränger sig för att sommarfolk och inflyttade fastlänningar ska känna sig välkomna i socknen. Mammas sambo är förresten en inflyttad fastlänning så kanske har det lite med det att göra, men vad jag minns var morsan likadan redan i min barndom. Och det är fint tycker jag.
Det FINNS, på riktigt, mycket fördomar om "fastlänningar" och då särskilt "stockholmare" på ön och många är öppet "rasistiska" när det kommer till dessa. Ja, för det är ju en form av rasism! Som grundar sig på fördomar och otolerans inför olikheter. För det är klart det blir skillnad på människor som lever sina liv i storstäderna och på oss, som lunkar på på en avskild ö och dessutom då kanske till och med på landsbygden på denna redan avskilda ö.
Med just de här sommargrannarna med barnen är skillnaderna extrema, dessutom.
Hon, författare som skrivit barn och ungdomsböcker (bla "UppfinnarJohanna" som vi älskar!)och sysslat en massa med tv (bla hotell Kantarell), regi, teater och skådespeleri och han, musiker på heltid (mycket med Lars Winnerbäck men även Ulf Lundell, Titio och ja, typ alla stora). Bor i Sthlm. Verkligen lyckats inom sina områden.
Och så min mamma då. En pensionerad journalist som jobbat 42 år på samma arbetsplats och bott på Gotlands landsbygd i nästan hela sitt liv. Hennes sambo bonden/målaren från lilla Björkvik.
Så hänger de.
Samma sak med min mormor. Som blev bästis med "skärgårdsdoktorns fru"(Sten Ljuggrens fru Barbro Oborg). En skådespelare från Stockholm. Och så min lilla mormor, bondhustru i hela sitt liv. 6barnsmamma.
Jag tycker det är så himla coolt. Och jag tycker man ska tänka på det också, trots att "skräckisar" om hur svårt det kan vara att "komma in" i små ensliga samhällen (typ Änglagård). Det är mycket som är fint också, när det går bra. Och för att det ska gå bra krävs det att båda parterna anstränger sig.
Barnen sov kvar hos morsan igår, men jag och min man tuffade hem. Svängde införbi min lilla mormor på vägen. Sen hem och somnade framför tv:n. Idag låg vi länge i sängen imorse och skrattade och hade sådär jättemysigt som man mycket sällan har om morgnarna när man är småbarnsföräldrar. Sen åkte vi och käkade thaimat och sen hem och städade hela huset. På kvällen kom barnen hem och vi har lekt och lekt och sett på Saltkråkan.
Den lilla är jätteförkyld och hade nog lite feber ikväll.
Nu ska vi ha sommarlov i 4 dagar innan stressmidsommar drar igång. På torsdag får min man semester!
Hoppas ni har det somrigt ni också.
Puss på er
Kommentarer
Trackback
