brunheten

Jag är i vanliga fall en normalt utseendemässigt lyckad person. Inte SNYGG direkt, men inte FUL heller. Jag tycker ändå att jag ser ganska normal ut.

Men så fort jag närmar mig en pulkabacke…alltså…det är nästan MAGISKT! För så fort jag styr mina steg mot en jävla backe med snö i så förvandlas jag till Världens Fulaste mamma.

Det är inte bara kläderna (långkalsonger under pösjeansen, mössa, hästsvans UNDER mössan, vantar osv), nej hela min hållning och mitt ansikte förvandlas.

Så står jag där, som den fulmorsan jag är, med min hurtiga mössa och mina stela och motsträviga ben. Armarna hänger längs sidorna och jag DOMDERAR.

Ja. Jag är ju en helt normalt SNÄLL mamma i vanliga fall. Mjuk och snäll, liksom. Med i pulkabacken blir jag lite av en Hitler. Jag gapar och skriker. SE UPP I BAAAAACKEN!!!..... MEN SE UPP I BACKEN DÅ FÖR I HELVETE!!!!

Alltså, inte till mina egna barn nej, det är ju dem jag försöker beskydda, utan mot ANDRA barn. ANDRA BARN och då särskilt POJKAR, eftersom pojkar är…som dom är…har det inte kul när jag finns i backen.

Ikväll skulle två småglinspojkar åka PRECIS när som mina barn gick (och mina barn gick alltså inte upp I backen utan på stället där man SKA gå upp, men de skulle ändå åka där) och de där pojkarna tajatade och gnällde om att MINA BARN SKULLE AKTA SIG! För att de små kungligheterna med snopp skulle kunna glida ner. Det var bara jag, barnen och 4 andra barn i den ENORMA backen. De kunde ha åkt på någon av de andra sidorna av den jättestora kullen vilken vi åker på. Men nejnej. JUST där mina barn GICK skulle pojkarna åka. Min 2.5åring som med korta ben STRETADE sig uppför backen.

Ja jag var inte nådig kan man säga. De fick sig en utskällning, eller snarare en tillrättavisning de sent ska glömma. Jag är absolut inte den som är den.

Troligtvis drömmer de mardrömmar om mig inatt. Den argsinta mamman med den fula mössan och den besvärade kroppshållningen. Woooooo.

Fast ärligt så hatar jag inte pulkabacken fullt så mycket som förr i tiden. Jag tycker faktiskt det är rätt kul. Särskilt nu när barnen själva åker och går upp och ner i backen själva! Det är som en dröm! Så nu trivs jag rätt bra faktiskt. Tycker till och med ibland att det är HÄRLIGT. Om det inte vore för alla andra barn (som är där utan föräldrar) som inte kan bete sig som folk.

Har nu haft huvudvärk oavbrutet i 7 dagar. Trodde det var mensen förut, men nu är jag helt inne på cancer. Hjärncancer. Fast jag ska försöka hitta mina glasögon och se om det blir bättre innan jag kräver en magnetröntgen av hjärnan…

God afton!