SATAN FÖR DIG DU!!
Snart är det jul och idag har vi städat hela dagen. Från förmiddag tills 21. Avslutade nu med att slå in julklappar och kolla the butterfly effect (jag hade inte sett den!!).
Jag kom på idag att jag gillar det här. Endel klagar på eller tycker synd om oss som stressar och jobbar lite för att få till julen. De tycker att man ska tagga ner och ta det lugnt. Men då fattar jag inte vad det är man ska njuta av sen? MENINGEN med julen är väl för fan att man ska stressa och baka och städa och göra ALLTING PERFEKT för att sedan bara kunna sätta sig ner och njuta?
Idag skrubbade min man badrummet med en tandborste. Vi gjorde rent ugn och kylskåp, sorterade ur leksaker från barnens rum, gick igenom lådor och skåp och nu är det Perfekt. NÅGON GÅNG måste man ju göra det, så då är det väl hur perfekt som helst att göra allting precis innan jul så man kan slappna av sen? Inte behöva tänka på mat (man har ju storhandlat), lort (man har ju storstädat), skottning och ved (man har skottat och burit som satan) och DESSUTOM så får man ju GE BORT saker till de man älskar, för en jävla gångs skull! Det är två gånger om året som vi ger våra ungar grejer. Roliga grejer och inte bara nya tandborstar eller nya stövlar.
Våra ungar får verkligen inte särskilt mycket resten av året. Av oss. Däremot har de far och morföräldrar som mer än gärna skämmer bort dem. Men av oss får de inte grejer särskilt ofta. Däremot är vi bra på andra roliga saker. Små överraskningar i form av en bullpåse som äts som picnic efter dagishämtningen. En koja som byggs. Och sånt. Men grejer är de fan inte bortskämda med faktiskt. (de HAR ju det mesta, men det mesta kommer från jul och födelsedagar då vi brukar dra på).
Nu när man är föräldrer har verkligen julen en Helt Ny Mening. Man vill göra det magiskt för dem. I vårt fall handlar det om att återskapa egna magiska julminnen, medan det för andra föräldrar handlar om att ge sina barn möjligheten till de magiska jular man själv aldrig fick.
Jag är mycket lik min mamma kring jul. Hon gjorde verkligen våra jular magiska och jag gör mitt bästa för att härmas. Använder samma såpa när jag tvättar golven (jag minns den lukten så himla klart!). Hittar på samma julpyssel och spelar till viss del samma musik. Tänder ljus och skapar mys kring det mesta. Skapar traditioner.
Varje söndagskväll samlas vi runt köksbordet, äter varsin bulle och varsin pepparkaka och så säger jag "nu är första/andra/tredje/fjärde ljuset tänt- jag önskar dig en glad advent" och tänder ljusen. Vi läser särskilda julböcker på kvällarna, går på julskyltning och skapar särskilda decemberrutiner kring julkalendrar och allt.
Idag var det stora Tråkdagen. Den minns jag mycket väl från min egen barndom. Fast den var aldrig särskilt tråkigt och jag tror inte mina ungar hade det så farligt idag heller. Jag och maken har städat. Barnen har varit omkring oss. Donat med sitt. Vi hittade på aktiviteter åt dem när det behövdes, hjälpte dem igång, pausade oss för att hjälpa till att slå in något av alla de tiotalet paket som slagits in idag.
Barnen satte nejlikor i apelsiner, gjorde marsipanfigurer, städade sitt rum och pyntade sina dockskåp. 3.5åringen klippte sig i fingret.
Lite decemberpyssel. Chokladbollskvällen. Lillan hade längtat.
Luciamorgonen på förskolan. Jäklar vad fina de var!
Nejlikorna och apelsinerna idag.
Dockskåpspimpning de lux.
Jag har ansträngt mig för att få tag på så många tomtar som möjligt som är tjejer. Ja, de flesta killtomtar har ju skägg och just i det här fallet gläds jag över långa hår och påmålade ögonfransar (alltså: så som man ofta markerar kön när det gäller allifrån tecknade djur till porslinsfigurer). Tills det finns könsneutrala genustomtar ska tomtesamlingen åtminstone ha jämn könsfördelning!!
Idag slog jag hål på Den Stora Föräldralögnen. Jag berättade för mina barn att det finns vissa vuxna som ljuger och säger till barn att tomten endast kommer om man är snäll. Jag sa att vuxna gör så bara för att de vill bestämma och att det inte stämmer. Tomten vet att alla barn är snälla, att alla människor gör knäppa grejer ibland, men att tomten skiter i det för hen vet att alla barn är snälla innerst inne.
Jag gjorde det eftersom jag, på senaste tid, märkt att jag varit farligt nära att använda "VILL DU HA NÅGRA JULKLAPPAR I ÅR UNGA DAM"- metoden på familjens argbigga fast jag absolut inte vill det.
Jag vill inte att tomten och julklapparnas vara eller icke vara ska vara något de ska behöva oroa sig för, eller göra sig till för. Jag vill att de ska veta att tomten, LIKSOM BARNENS FÖRÄLDRAR (OCH ÄVEN JESUS KRISTUS), älskar alla oavsett. Gud jag är så härlig så här i juletid!
Nu ska jag sova. Imorrn ska jag gengälda Sandras tjänst häromdan och ha hennes barn i några timmar. Sen ska vi göra rent golven (ja för det hann vi inte idag! Fattar ni hur rent vi har det i övrigt nu eller??!!) och slå in de sista paketen och på SÖNDAG inträffar äntligen det som lillungen väntat på sedan 1 december- VI SKA HUGGA GRAN! Ut i skog och mark! Första året som vi hugger då vi köpt alla andra år. Men i år ska vi hugga och SEN ska granen KLÄS! Jag misstänker att lilla ungen längtar mer efter det än att få träffa tomten.
- TJAT TJAT TJAT!! SATAN FÖR DIG DU, skrek hon under ett av sina utbrott ikväll.
Julefrid.
perssons jul
Vår julehistoria
Julen 2006. Jag väntar mitt första barn och ni ser ju...det är ganska jobbigt. Här är jag alltså 21 år. Så ung och (o)förstörd. Hela den här julen tvingade jag folk att referera till mig som "jungfru Jenny"....
2007. Hon är ute! Oj så glad man kan vara!! 22 år är jag och L är 9 månader.
Julen 2008. Farbror Stefan är tomte, lillan är nästan 2 år och jag har en bulle i ugnen.
Här är jag och bullen samma år. Här är jag alltså i 4 månaden och jag är skitglad för jag har nyss blivit friad till! Och ja, jag är rätt snygg här faktiskt, men det var inte värt det. Hade gått ner 10 kg pga illamående och magkatarr så NEJ TACK till olycklig och smal och JA TACK till tjock och glad!!
Julen 09. Här har vi plötsligt blivit 2barnsföräldrar. Det är ett härligt kaos!
Såhär käck var jag julen 09. 24 år och första julen som 2barnsmamma!
Julen 2010. Kräkjulen. Vi var glada ändå. Här är jag och E. Min näsa är fantastisk!
Julkortet samma år. Barnen är här 3.5 resp 1.5. Alla är glada.
Förra årets julkort. 2011. Rosa tema. Stora barn.
Jag och Davids syskonbarn Noël på julafton.
Ja. Teid´n gar så att säga. Nu är jag snart 28 (fyller i januari). Man får ändå säga att jag känner mig ganska ung när jag ser de här bilderna. Tur att jag började i tid så att säga. Nu jävlar måste jag klämma ut några ungar till innan 30 för efter 30 stänger den här butiken. Det hade vart GRYMT att vara "färdig" innan 30 faktiskt. Eller möjligtvis klämma ur sig en till upp mot 35 och prova på hur det är att vara en "gammal" mamma också.
Min mormor fick sitt första barn som 18åring och sitt sista som 40åring. Hon pratar ofta om det. Hur folk först tog henne som storasyster och sedan som mormor åt sina egna barn. Hon fick 6 barn allt som allt. Så långt ska jag nog inte sträcka mig. Men en 4,5 stycken kan jag absolut tänka mig!
Amen
adventstid kom till mitt ensamma huuuuus jag sätter i staken ett spaaarat ljus
Ja nu lackar det mot jul.
Jag älskar det, men märker dock en klar skillnad på mig själv i år mot andra år.
Vår familjs julhistoria börjar ta ut sin rätt.
Julen 08 var jag gravid. Jag var så jävla slut, hade gått ner 10 kilo pga illamående, hade diabetes, blodvärde runt 90 osv. Det var en Väldigt Jobbig jul, men som plåster på såren friade min man på julafton det året.
Julen 09 hade vi bebis i huset och den julaftonen vaknade jag med feber. (det var förresten det året som vi inte hade fått tag på någon julgran heller...)Det var Inte Så Kul.
Julen 10 fick vi magsjuka tre dagar innan jul. Det var kaos. Mamma kom in. Hon städade och jag och maken turades om att resa oss upp och utföra diverse sysslor. Han vilade- jag handlade. Jag vilade- han klädde granen osv. Barnen spydde. På julafton var maken och ett av barnen ännu helt utslagna medan jag och det andra barnet hade piggnat på oss lite. Vi var hemma hela julhelgen.
Så förra året. Då JÄVLAR! Då SKULLE VI BARA HA EN ORDENTLIG JUL! Jag pluggade, men tog hem ungarna från dagis typ två veckor före jul. De fick ledigt helt enkelt. Och jag pusslade en del med barnvakter, men mest pluggade jag på nätterna (klarade allt by the way). På dagarna julpysslade vi. Och hade den Mest Perfekta Julen någonsin- förra året. Den var verkligen PERFEKT.
Så i år märker jag att jag har sänkt mina krav lite igen. Det GÖR ingenting om vi blir magsjuka- vi vet ju att vi klarar av det med. Det GÖR ingenting om jag får feber eller mår illa hela julafton- det blir ju bra ändå!
DESSUTOM hade vi en PERFEKT JUL förra året, så om den här inte skulle bli det kan vi i alla fall leva på minnet!
Så jag tar det rätt lugnt. Har inte köpt fler julklappar än de som redan ligger inslagna i garderoben. Har inte pyntat upp allting ännu utan tänker ta det lite piano i år. IM COOL så att säga.
Men jag LÄNGTAR!
Våra barn har en alldeles egen liten Jultradition som de envisas med år efter år. Varje år i december får de plötsligt sömnproblem. De kan inte sova, vaknar på nätterna eller/och vill sova hos oss, vilket de såklart får.
Min mamma brukar alltid säga att det beror på julen. Den långa väntan, förväntningarna, tankarna kring det hela osv och nu är jag faktiskt beredd att hålla med henne, eftersom det kommer som ett brev/julkort på posten varje år. Så mycket av våra kvällar går nu åt till barn med sömnproblem.
DESSUTOM skrämmer ju årets julkalender halft ihjäl de små liven. Vi kan inte se den i år. Barnen blir rädda!!
Tacka vet jag förra året kalender. Den älskade vi alla 4. Så vacker och viktig.
Här får ni i alla fall lite bilder från året 1 advent. Snön kom ju så perfekt den 1 december över hela ön. Gotland är aldrig så vackert som precis efter första snön. Kom ihåg det. Att här finns så otroligt mycket mer än bara sommar, sol och Tofta beach.
Årets stake, more is less!!
Barn beundrar snö/släpkärra (stämningsfullt!)
Du stjärna över Brunheten åh låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid i varje hem å huuuuuus
Kattu tyckte det var spännande
Barn älskar snö
Farmor och farfarns väg i Tofta
Over and out/ Bjällerklang!!!
med tomten i blick
Igår. Igår var den bästa bästa dagen på länge.
Barnen var hos sin farmor och farfar så när vi vaknade var vi alldeles ensamma hemma. Vi låg i sängen länge och tittade på snön på trädtopparna utanför fönstret och pratade och pratade och gosade. Min man! Mina fina fina man!
Sen steg vi upp och han började laga mat och jag städade av lite. När barnen är borta låter vi alltid huset förfalla fullständigt. Vi rör varken tvätt eller diskmaskin och plockar absolut inte bort efter oss. Det gör vi timmen innan barnen kommer hem igen.
Så kom barnen hem. De hade vart på Friskis och Svettis med sin farmor på förmiddan och kom hem i knallrosa gympakläder med tyll. Fint så.
Vi käkade och sedan klädde vi på oss. Vantar och overaller. Och så åkte vi till pulkabacken.
EN ANNAN familj var där så vi hade nästan den stora stora backen helt för oss själva. Snön föll så där sakta som i sagoböckerna. Och vi åkte och åkte. Ganska fort blev dock lillasyster pinknödig så hon och den ljuva fadern fick åka hem och gå på toa. Jag och 5åringen stannade kvar och hade pulkarce. Sen kom en förskolekompis till henne och jag och mamman i den familjen blev stående i backen, pratades ett tag.
Sen kom far och lillasyster och vi åkte ner på stan. Det var ju stora JULSKYLTNINGSDAGEN!
Den nertrampade snön hade förvandlat Visbys gator till rena isgatorna och snön föll sakta över alla kringhalkande människor, tomtar och ljus.
I ett hörn av stora torget satt självaste Tomten. När vi närmade oss henom träffade jag på en kär vän och hann tyvärr inte hindra mitt minsta barn, som med Tomten i blick, banade sig förbi hela kön av förväntansfulla barn och hoppade upp i knäet på tomten. Som tur var fanns det så mycket kärlek i luften den dagen att de väntande föräldrarna förstod att det inte var läge att slita ner henne därifrån. Hon fick ett snack med tomten och en kram och sedan gick vi och fikade den årliga fikande på St Hans cafe.
Två gamla hångel till mig befann sig i lokalen. Ingen av dem hälsade. Det sket jag i, för jag är ju gift nu med en kille tusen gånger snyggare än någon av dem.
Efter någon timme i kölden och allt det vackra som Visby hade att bjuda på, åkte vi hem. Jag lagade lillungens favoritmat- broccolisoppa- medans far i huset julpyntade. Han satte med andra ord upp ljusslingorna utomhus.
Hans kamp ute i snön, men den tilltagande vinden, påminde mig om en liten anekdot som utspelade sig för en sådär fyra år sedan.
Vi bodde i radhus då och precis som i år så kom snön tidigt och överraskade hela stan. Det bara vräkte ner och blåste därtill. Vi var många som inte ännu hade hunnit byta till vinterdäck och det blev vi varse om den kvällen då kvarterets pappor samlades nere på parkeringen i snöstormen. Där stod de sedan i rad, papporna och panikbytte däck i stormen, medan vi mammor stod inne med alla barn och antingen skrattade (jag) eller kände medlidande (kanske någon annan).
Det blev väldigt fint i alla fall, i vår trädgård. 
Sen såg vi Bolli och sedan kvällsfikade vi på saffransbullarna jag bakade för ett tag sedan. Eftersom vi är som vi är i den här familjen, har jag delat upp bullarna i särskilt märkta påsar för 1, 2, 3, 4 advent. 4 i varje påse. Så finns en luciapåse med några fler, en julaftonspåse med ytterligare några fler samt två eller tre fikapåsar med valfritt antal. Så får man göra när man är så här som vi är. Glupska.
När barnen hade somnat somnade även jag framför Nip/Tuck.
Det var den finaste och bästa dagen på länge.
Idag är det inte riktigt lika fint.
Jag mailbråkar med kvinnorna bakom en artikel om p-piller i GT förra veckan, vilket jag skrev en krönika om i lördagens tidning.
Jag tycker att jag har rätt, trots diverse vassa kommentarer.
Det som är lite sorgligt är att en av de här kvinnorna är kvinnan som jag särskilt bad, skulle förlosa mig när jag födde min andra unge via kejsarsnitt. Den enda gynekologen jag känner förtroende för. Hur fan ska det gå om det blir fler barn osv? Men jaja. Jag var tvungen.
alla rätt
Helgen var fin. Jag har gjort ungefär allt som jag begär av en helg.
Jag har lekt monster med mina barn, ätit på resturang (detta behövs dock inte VARJE helg, men ibland är det mysigt), varit på julmarknad, slappat i soffan, haft samlag.
Som extra bonuspoäng hade barnen varsin kompis här i lördags och på kvällen bakade jag mitt livs första saffransbullar.
Det är härligt att ha andra barn här och jag förstår inte varför inte fler föräldrar tar hem kompisar till barnen på lediga dagar. Särskilt inte nu när våra barn och deras kompisar är så stora. Det är liksom bara roligt.
Jag och de två 3.5åringarna var ute och sparkade fotboll i helgen. Vi lekte Zlatan. Vi hade storlunch med köttfärssås och glass till efterrätt. Storungarna spelade spel. Småungarna lekte med bilar. Jag och min man gick mest bara runt och höll ställningarna.
På onsdag är förskolan stängd och jag ska ha två andra barn. Och jag tycker att jag gör precis alla rätt. För barn blir man glad av. Jag tror att antalet timmar spenderade med barn blir livsavgörande en dag. Ju fler man har, desto längre blir livet.
Jag har lite svårt att skriva blogg och krönikor just nu för jag väntar på en annan sak. Sen när den saken är igång, då blir det mer flyt här hoppas jag.
kräki
Ja jag är ju besatt av djur. Kattkvinnan är mitt mellannamn så att säga. Så låt oss därför frossa i bilder på de små liven.
Här är den av våra kattungar som flyttade till svärmor och svärfar. Vi kattvaktar den ganska ofta och har alltså 4 katter i huset när hon är här. Som ni ser trivs hon bra.
Här är Argbiggan. Efter att ha genomgått en graviditet, en sommar med 5 kattungar samt en steralisering har den här katthonan blivit arg och läskig. Morrar och bits. På lördag ska hon till veterinären och kolla om hon har ont någonstans. Här ligger hon oftast. Medan de andra ligger i vår säng, ligger hon i fönstret med överblick över oss alla.
Här är vår snälla gaykatt Russin och kattungen. Russin är mycket mer mamma för kattungen än var Argbiggan är. Ni ser ju här så kärleksfull han är, Russin.
Här ligger Russin&Pussel och gonar sig på min bh!
Russin alltså. En livsnjutare av klass.
Pussels senaste fångst. Låg på trappan en morgon när vi kom ut. Största råttan jag sett tror jag.
Ja hörrni! Det är härligt med djur! Det var synd att inte råttan var vid liv, för annars hade den definitivt fått flytta in, så gullig som den var!
hänt extra i brunheten
Hänt på senaste:
Vi spökade för grannarna!
Storungen med hunden vi dagmattar lite då och då.
Den hunden är kanske den snällaste och bästa hunden jag träffat:
Lillasyster i nya gungan som pappan bundit fast högst uppe i storträdet
E&V delade en tallrik mat en dag
Förra helgen när jag hade ensamtid med 3.5åringen
Drabbades av åldernojja och kände mig tvungen att dokumentera förfallet under ögonen. Ser ni min rynka?!! Snart är jag 30 år snart är jag 30 år snart är jag 30 år snart är jag 30 år
Over and out// i 30årsåldern
nip/tuck
NI får ursäkta bloggtorkan. Det beror på två saker.
1. Netflix
2. Nip / tuck.
Jag har nördat ner mig igen och denna gången med råge. Eftersom jag har 6 hela osedda säsonger av Nip /tuck som jag helt plötsligt älskar, så har jag med andra ord en hel del att göra på kvällarna. Jag lever, tänker och andas Nip / Tuck kan man säga och prioriterar det framför allt just nu.
Eftersom jag inte uppdaterade särskilt mycket förra veckan måste jag istället nu snabbt summera den här.
Måndagen minns jag inte särskilt mycket av, men däremot tisdagen! Bästa dagen på mycket länge.
Då träffade jag nämligen Nina. Som vanligt uppstod magi. Vi satt i många timmar på ett fik i Visby och pratade pratade och pratade. Det finns ingen hejd på oss. Vi har en grej på gång, vilket var meningen med vårt möte. Men vi pratade om bra mycket mer än just det.
Alldeles rusig och glad över vårt samtal började jag samma kväll min nya hobby. Det är en nystartad kör här i Visby som bara kommer sjunga rocklåtar. Det var så länge sedan jag sjöng i grupp! Så länge sedan jag anträngde mina stämband tillsammans med andra människor! Och när jag kom hem den kvällen var mina kinder alldeles sådär rödmosiga som efter en långpromenad, fast denna gång fanns ju ingen direkt motion inblandad i bilden utan det var nog mest av lycka- som kinderna var rosiga.
Ja jag var så glad och upplyft att jag åkte hem och drog över min man av pur glädje så när jag somnade den kvällen var det ju verkligen flaggan i topp kan man säga!
På onsdagen var det frukost på dagis och sedan på eftermiddan gick jag och barnen med Sandra och hennes barn med hem. Jag och Sandra lagade en kaotisk (och härlig) middag och våra män kom hem från jobbet och vi åt allihopa och sen stressade jag och Sandra iväg till barnklädesauktionen. Handlade lite strumpbyxor och sånt till barnen. Efter förra barnklädesauktionen skrev jag den här krönikan, vilken självklart togs upp under kvällen av de som höll i det hela. Jag står dock ännu fast vid min önskan. Storlek och plaggindelning på plaggen vore det ultimata.
På torsdagen ville min 5åring vara hemma så det fick hon vara. Vi myste, bakade kaka och hade det fint. På eftermiddagen kom Hunden hit. Det började inte bra. Min 5åring hade tyvärr kattungen i famnen första gången kattungen skulle träffa hunden, vilket resulterade i världens längsta rivsår på armen hos min 5åring och massa tårar. Katten lyckades dessutom ha ner en av mina älsklingar (pelargon) i rädslan för hunden. Hunden var en av de största hundar jag sett. En collie- hane. Men gud så fin han är! Imorrn ska jag ha honom själv under dagen och sedan ska vi bestämma oss om vi vill/kan ha honom under de nästan tre månader som hans familj är i Thailand.
(hunden. Någon som har erfarenheter av Colliehanar? 2.5 år är han)
På kvällen efter hundens besök städade jag hela huset medan maken var och storhandlade.
I fredags var barnen hemma. Vid 11tiden kom min vän Marika och hennes två barn och hängde här några timmar. Jag bakade chokladkakor och lagade mat åt oss alla. På eftermiddagen lagade jag maten inför kvällens besök och på kvällen kom Mats och hans familj hit. Mats och Anna har två döttrar i typ samma ålder som våra så barnen lekte och vi vuxna hade skittrevligt.
(Marika och Gosan)
I lördags åkte vi på en liten shoppingrunda på förmiddagen och på eftermiddan var jag ute i trädgården och fixade medan man och barn var inne. Broccolisoppa på kvällen och mys.
Och i söndags var det ju Fars dag som vi firade med frukost på sängen och lunch hos svärisarna.
Det var en fin vecka.
Igår hade jag 3.5åringen hemma och vi var på lekplatsen och myste och så kom mamma hit och sedan kom min kusin in och vi fikade och åt middag och hade det fint.
Idag kommer Nina hit igen och ikväll är det kör igen. En vecka har gått. En väldigt fin och bra vecka.
Nu ska jag försöka höra av mig lite mer.
p&k
färgdagen
Vi letade efter färger en dag på väg hem från dagis.
Med ögonen var det här trädet orange, även om det ser brunt ut via mobilkameran.
Gula trädet, vårt bästa träd. Här stannar vi varje dag och kollar hur det går för det.
Bästa färgen- brunt. Här blir ungarna lika till sig varje gång och måste in och gömma sig bland ormbunkarna. Om nån vecka ligger de döda på marken. Det blir sorgligt.
Grönt
Rosa
och vit.
Det var en fin dag.
Om bara nån vecka kommer allting vara brunt. Tur att vi älskar brun.
Bilder från sjukdomsbädden 2
Bilder från en sjukdomsbädd 2:
I söndags när vi försökte låssas att vi var friska. Bästa barnen fick glass som de käkade på trappan:
En ros mitt bland löven
Det är inte klokt att jag fick så här vackra barn. Inte har de fått det ifrån mig. Här ser man alltså helt klart fördelarna med att gifta sig med en man som egentligen är "out of your league"!
Syster Persson plåstrar om sin frus varbölder. Är det inte kärlek så säg?
äktenskapet blomstrar
Igår alltså. Igår hade jag och min man den Bästa Äktenskapsdagen.
Det är så jäkla enkelt och inte alls mycket som ska till för att verkligen få till de där Bästa dagarna.
Barnvakt är dock ett stort plus.
Och det hade ju vi igår.
Barnens farmor och farfar hade frågat om barnen ville sova hos dem en natt (ja jag vet. Det är en lyx och en glädje utan dess like att det finns människor som barnen älskar som ringer och frågar om de kan få ha barnen) och vid elvatiden åkte dem. Vi var sjuka och hängiga och tacksamma.
Vi kände dock båda för en liten "sväng om" och åkte till Katthemmets loppis. Vi älskar loppis. Jag shoppade tre härliga böcker av tre härliga kvinnliga författare. Bla "lilla ångestboken" av Linda Skugge som är den enda boken av Linda som jag hittills inte läst.
Sen åkte vi ner på stan och fikade på vårt favvofik och sen släpade vi oss runt i den mysiga fredagsstämningen som alltid uppstår på fredagseftermiddagarna i Visbydcentrum. Det är mycket (för att vara Visby alltså) folk och alla är glada. Och vi ville så gärna känna lite av det, så trots hosta, värkande halsar och allmän trötthet så gick vi runt lite. Handlade lite Halloweensaker till barnen, en Rapunzeltröja åt den yngsta i julklapp, pärlplattor till den stora, en jacka till den stora, och så handlade jag ett nytt Ord att pryda vårt hus med. Sedan tidigare har vi ju:
och nu har vi även:
Ångrade mig lite och ska förlänga det till BRUNHETEN så fort jag kommer ner på stan igen.
Hur som helst så blev vi trötta tillslut och åkte hem.
La oss i sängen och låg där tillräckligt länge för att...känna glädje över äktenskapet så att säga!
Sen åkte vi och handlade mat och så hamnade vi i soffan. Såg två filmer på raken. Vi älskar film. Vi ser så sjukt mycket film så det egentligen inte är riktigt klokt. Minst 5 i veckan skulle jag tro.
Sen tog vi en pause i filmtittandet och hamnade istället i ett jättelångt samtal. Om vårt äktenskap, om huset vi bor i, om hur vi vill leva vårt liv, vad vi drömmer om och vad vi vill prioritera, om hur våra uppväxter präglat vår syn på äktenskap och relationer och allt sånt där. I flera timmar pratade vi.
Sen avslutade vi med att se Dawn of the dead. Förvånade över att vi inte sett den tidigare. Den var bra och jag blev lite mörkrädd. Somnade i hans famn straxt efter tre inatt.
Jag har inte visat min man så mycket i den här bloggen hittills. Men nu gör jag det. Och ja, han har okejat dessa mjuka, vackra bilder av en mjuk och vacker man.
Här ser man klart och tydligt att jag är en lycklig hustru så att säga. Maken själv ser dock lite utmattad ut!
Jag älskar dem.
(nu när jag tänker på det...ser ni hur glad och mild han ser ut på bilderna där DJUREN är med? När JAG är med däremot, är mungiporna inte uppe vid öronen direkt! JAHA han älskar djuren mer än mig??!! Detta måste ABSOLUT diskuteras ikväll!!)
Idag sov vi till elva. Låg kvar i sängen länge och tog bilder på oss själva och skrattade åt resultatet. Sen gick vi upp och åkte och köpte mat och sen bara slöade vi och gjorde ritningar över hur vi vill att vårt hus ska se ut när vi har byggt ut det.
Det är så ljuvligt att vara gift under såna här dagar. När man är lite sjuk och hängig och inte känner att man måste göra någonting alls. När man bara kan va med varann. Handla ihop. Skratta ihop. Klä av sig naken mitt på dagen om man känner för det. Lägga tre timmar bara på att sitta i soffan och prata. Det BEHÖVER MAN då och då som gift.
Sen kom de här älsklingarna hem
och vi grillade minimarschmallows på tandpetare över värmeljus. DET HÄR ÄR JÄTTEROLIGT sa treåringen om och om igen.
Ikväll har vi lekt och pysslat i vårt hus och nu sover barnen.
Imorrrn ska vi ha trädgårdspysseldag och hoppas att vädret blir lika bra som idag.
Höstpysslet i trädgården är mitt ansvar så imorrn ska barnen få veta att de lever. Jag har redan vart ute och ställt upp deras små räffsor vid väggen och imorrn blir det en UPPSCHTÄLLNING liknande den här:
Hoppas ni också har en fin helg
puss&kram
löv/ett med moder jord
Igår hade vi en riktig Lövdag.
Vi sov till halv tio efter att ha kommit hem vid 23.30 på söndagskvällen och när vi vaknade var vi pigga och glada.
Jag packade upp, barnen lekte omkring mig. De spanska klänningarna åkte på direkt.
Efter lunch kom mamma hit en sväng och när hon hade åkt klädde vi på oss och begav oss bort till P18 precis bredvid vårt bostadsområde. Det är ett väldigt lövigt ställe. Och målet var också att plocka vackra löv.
Vi hann med mycket annat också dock. Lövkrig, gräva ner oss i löv och lövänglar. När vi kom hem pysslade vi med löv. I love löv.
stockholm stockholm stad i världen stockholm stockholm gör mig glad
Åh Gud. Vad skönt det är att åka bort ibland. Så att man får komma hem igen.
Jag tycker mycket om Sthlm. Särskilt nu när vi slutgiltigt bestämt att vi inte ska flytta dit inom de närmaste tio åren i alla fall. Då kan jag tycka om Sthlm på ett väldigt skönt och avslappnat sätt. Förut vägde jag hela tiden för och nackdelar och nackdelarna vann oftast. Stressen över att man "borde" flytta upp gjorde det svårt att tycka om stan.
Men nu, när vi tagit beslutet, ser jag plötsligt bara fördelar.
Om vi någonsin flyttar till Sthlm vill jag bo inne i stan. Vara stadsbo fullt ut. Flanera längs Slussen bort till Östermalm på lördagen. Fika på Sturekatten. Dra bort mot Drottninggatan och gå på Kulturhuset med barnen.
Ja det låter härligt. Men jag skulle nog få lite andnöd efter ett tag tror jag.
Vi åkte upp i lördagsmorse. Stannade på Coop i Nynäs och där hade de byggt upp ett litet lekland i gallerian. Våra barn blev helt frälsta. Något liknade har vi inte på ön. De lekte och lekte. Vi handlade lite och sen satt vi på en bänk och kysstes lite.
Sen åkte vi in till Sthlm och käkade på Max. Sedan vidare till nyaste lilla kusinen på söder. Hon var fantastisk. Ännu mer fantastiskt är relationen mellan våra barn och deras faster och hennes sambo. Våra barn har även en farbror som har fru och två barn och även till honom och hans familj har mina barn en alldeles fantastisk relation.
Jag gläds så åt alla fina vuxenkompisar som våra barn har. Det bådar gott inför tonåren sen när man kanske inte har lust att prata med morsan och farsan om allting.
Efter några timmar hos dem åkte vi till hotellet ute i Älvsjö. Skithungriga och trötta och ganska sura, ville vi äta middag på hotellet, men det var fullbokat så vi fick bege oss ner till Älvsjö centrum, som påminde lite om typ Hemse här på ön. Vi hittade ett ställe som serverade litt of varje kan man säga. Mongoliskt, thai, kinesiskt och svensk husmanskost. Det var gott och personalen var väldigt trevlig.
Sen åkte vi hem till hotellet, barnen fick leka lite i deras fina lekavdelning och sen gick vi och sov.
Åt enorm ENORM hotellfrukost morgonen därpå, packade och stack iväg. Drog till Junibacken.
Där har vi vart några gånger förut. Den här gången hade 5åringen blivit för stor för stället. 3åringen däremot var lyrisk. Efter ett tag blev hon dock väldigt trött och grät och lekte- grät och lekte. Tills vi packade ihop oss och åkte till Naturhistoriska. Tyvärr fick inte barn under 5 se på Cosmonova. Vi är HELT övertygade om att våra barn skulle fixa det, eftersom vi gått på 1.5 timmes långa biofilmer med den lilla sedan hon var 1.5 år och det aldrig har varit något problem (ja det är sant). Men jaja. Vi drog ett varv på museet. Barnen var definitivt för små för det. Lillan somnade me 5åringen höll sig tappert vaken och kollade på fossiler och uppstoppade djur med oss.
Sen åkte vi till Ikea. Vi skulle egentligen bara "springa in" och köpa en sänggavel som vi hade kollat in. Men när vi kom in upptäckte barnen det där lekstället då man kan lämna in ungarna medan man själv går och handlar. Efter lite tänk lämnade vi in dem. Det är första gången vi gjort något liknande och det kändes läskigt. Men barnen var eld och lågor och tjejerna som vaktade barnen var förtroendeingivande och snälla.
Vi stack och handlade och allt gick bra. Men efter 40 minuter ringde de och meddelade att lillan hade pinkat på sig. Resten av shoppingturen förlöpte med barn och det gick bra det också. Våra barn har alltid varit väldigt lätta att ha med i affärer (ja jag vet att det låter skrytsamt, men det ÄR ju så. Plus att jag tror att det handlar väldigt mycket om FÖRÄLDRARNA så egentligen kan man säga att föräldrarna i vår familj är väldigt bra på att gå i affärer med barn).
Vi handlade sänggavel, lite ljus, en julekrans i plast, lite julpyssel och annat smått och gott.
Sen åkte vi till Nynäs.
Hemresan var ganska jobbig faktiskt, mest för att mamman i familjen fick himla ont i magen och inte riktigt orkade med övriga familjen.
När vi kom hem stensomnade alla utom pappan som satt uppe och ugglade ett tag.
Jag har nog aldrig haft en så skön insomning som i söndagsnatt. Och jag är så jävla glad att jag städade huset innan vi åkte. Det är så otroligt skönt att komma hem till ett nystädat hus.
Grannarna hade sett efter kattungen också och allting hade gått bra. Frid och fröjd.
Så sjukt skönt att komma hem.
Nintendo på båten.
Lilla arga kusinen
Beundrar utsikten från hotellrummet. När 5åringen fick syn på Globen skrek hon - MELODIFESTIVALEN!!!
Teater på Junibacken
E i löven utanför Naturhistoriska
Höst i Brunheten
Flickan i sovrumsfönstret. Äntligen är vårt sovrum klart. Det tog ett år. I sovrumsfönstret passar både barn och katter så bra.
Inför Sundsvallsresan. Typ alla hade fyllt år så jag fick pyssla som satan. Har precis köpt stämpar och det syns ju ganska tydligt! Jag profilerar mig numera som Stämpelkvinnan
Höstpyssel i trädgården. De räffsar. Poolen hänger på tork. Ja jag vet att gräsmattan är död där poolen stod i år. Men det skiter jag i. Vi ser det som ett sommarminne!
Nämnde jag att vi har köpt en ny tv? Med inbygd 3D? NEJ vi är inte gjorda av pengar, men maken fick ut ett tidigt arv kan man säga. Och eftersom han Högsta Dröm sedan urminnes tider har varit att flytta vår billiga, lågbudget platt-tv upp till sovrummet och köpa en skitstor, ny tv till vardagsrummet så lät han nu den drömmen gå i uppfyllelse. Karlar alltså. Jag har också fått önska mig något och nu väger det mellan utrustning till två nya rabatter eller en liten hund. Vi får se vad jag beslutar mig för. Hur som helst så skäms jag för den där tvn. Vad säger man till barnen liksom?
- "Nu har vi köpt en ny tv här, för den andra var lite för liten och hade ett pinsamt dåligt märke. När vi ska se på denna husets dyraste detalj, sitter vi i husets näst dyraste detalj, den enorma supersoffan, som vi köpte för förra årets julklappspengar, eftersom förra soffan var för liten, ful och obekväm. Liksom tv:n var den alltså helt funktionell, men ni vet hur det är barn, det är ju utsidan som räknas! Nu skiter vi väl i barnen i Afrika tycker jag och åker och storhandlar på Ica Maxi för 2000 kronor. Om ni prompt vill det kan jag ju hålla ett litet föredrag för er på vägen dit om att det faktiskt FINNS barn som faktiskt inte har råd med skitstora tvapparater, men ni lär er ju ändå ingenting av det eftersom det är vad man GÖR och inte vad man SÄGER som räknas så jag tror jag skiter i det och kör Kapitaliststilen fullt ut. Ni är ändå förlorade. "
När det är höst ska man vara inne och mysa. Jag och L provade våra finaste kjolar en dag medan regnet strilade. Dansade lite fulbalett och kände oss härliga.
När man inte har något körkort får man till fots gå 15 min (30 min tur och retur) till dagis och hämta guldklimparna i ur och skur. Igår var det skur. Men det var mysigt ändå.
Jag hade visst vart en Väldigt Bra Fru, för igår kom maken hem med rosor. Ja cyklamen där bredvid ser lite deppig ut. Ska vattna på den idag.
Här är årets fröskörd som nu ligger på tork och väntar på våren. Detta är alltså fröer som jag själv skördat från årets odlingar. Jag passar även på att stjäla frön lite när jag kommer till, nu senast från den vackra trädgården på Fridhem. Att inte fler gör så.
Hösttrappan
Vi tog in trädgårdsmöblerna i helgen. Det ser lite tomt ut. Tomatplantorna ser ut som skelett. Några platsstolar lämnades ute för eventuella playdates så att mammorna ska ha någonstans att sitta. I påsen på trappan ligger uppgrävda dahliarötter som nu ska in och vårdas ömt tills våren. Ja. Nu är det slut på sommarns gröna dagar.
HÖGT I DET BLÅÅÅÅÅÅ.....FLYGA SVALORNA ÅT SÖHÖHÖHDER....TRANOR OCH GÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄSS....LÄMNAR ALLA SOMMAREEEEEEEEEEEN...osv osv
4 bilder från Norrland
Jag var i Sundsvall förra helgen. Fanny och Henning har ju fått tvillingar (de har en 2åring sedan tidigare) och Josse och Viktor hade inte sett bebisarna ännu så jag lämnade karl och ungar hemma och åkte med upp till Norrland.
Jag hatar ordet BOOST. Blondinbellas favoritord. Men det finns faktiskt inget bättre ord för att förklara hur jag känner mig efter några dagar tillsammans med de äldsta och bästa vännerna.
Norrland var dessutom hiskeligt vackert så här på höstkanten och bebisarna var så mjuka och fina och 2åringen var så charmfull och allting var så fint.
Här får ni 4 bilder från Norrland:
Big mama närmast kameran och Josse i bakgrunden, med tvillingarna Vilja och Elvira. Förra i v 26, numera 42 v gamla. Riktiga kämpar.
- Ska vi ta två så vi har en att äta också??
(lägg märke till Fannys mycket opassande handgest i bakgrunden. Ja man få ju passa på att ha roligt när möjligheterna ges, även om det är på Ica i centrala Sundsvall)
Här har jag händerna fulla av det mest underbara som finns för en kvinna med längtande livmoder och äggstockar som ropar efter befruktning (okej, nu överdrev jag kanske lite...men det var härligt iaf att gosa de små liven)
En jävligt ljuv syn att komma ner till på morgonen. Finaste bästa människorna.
Over and out
lördagsutflykten
Lördagsutflykten. Till Fridhem precis söder om Visby. Det är en utflykt vi gör varje höst. Så sjukt vackert där.
Fan vad glad jag är att det tar oss en 5 minuters biltur att hamna på såna här vackra platser. Fan vad glad jag är att det räcker med att gå ner på stan eller fan i mig bara rakt ut i skogen bakom huset för att få uppleva sådant som hundratusentals människor betalar dyrt för att få åka hit och uppleva varje sommar.
Det är lite synd om alla de som turistar här om sommaren. Eftersom de inte har förstått att hösten är den helt klart bästa och vackraste (och LUGNASTE) årstiden på Gotland.
Alla borde flytta hit. Om man vill ha frid i sin själ. Borde man flytta hit.
Vi tog med oss lördagsgodiset och åt på utflykten
Högklint. Via den här klippan har mången gotlänning mött döden. Öns mest kända självmordsplats och därför ganska kuslig.
Ja det var en fin dag.
på låssas?
De var på maskerad. Coola ungar va?
Hon gick på höstpromenad i skogen bakom huset
Han lekte att han var Mattis i Ronja Rövardotter. Han bar mig också, men det var så svårt att ta kort samtidigt eftersom jag hela tiden fruktade för mitt liv
Han kom hem med blommor från Ica. Jag älskar blommor från Ica.
Idag övningskörde jag för första gången på nått år. Jag kände att det börjar bli dags.
Konversation med min 3,5åring innan övningskörningen:
- Ska du lära dig att köra bil sen när du blir en kille mamma?
- ...Va? Nejnej, mammor kan också köra bil!
- På låssas?
....Ni förstår varför det är dags va?
Sommarminnen
Sommarfrukost på Leva Kungslador
På stranden med bästakompisgänget. Här, barnen med Ida
Utsikten från min barndoms sovrumsfönster. Rakt ut i kohagen.
Jag provade min gamla studentbalsklänning och konstaterade att tiden sätter sina spår....
Kramades med Pippi
Big mama på Coldplay. Öl och cigg. Yes.
Sommarminnen
Sommarmuffins med röda vinbär i:
En kärlekspotatis!!
L och hennes strandkompis Elias
Vår strandflicka
E och hennes bästa kompis i världen
tack fina
Tack för alla era fina kommentarer! Ni är så kloka och fina ni som läser den här bloggen och det gör mig så hjärtans glad!
Jag hoppas att ni också har haft en fin helg.
Min har vart guld.
Igår hade vi mysdagen och idag var det städdagen. Jag och min man har städat och pysslat i vårt hus hela eftermiddan och barnen har lekt och lekt och lekt. Helt fantastiskt.
Sen åt vi söndagsmiddag på McDonalds (LYXIGT!) och sen åkte vi hem och pusslade.
Jag hatar pussel.
Men jag älskar barnen som pusslade med mig.
Här får ni lite bilder att hålla till godo med denna bistra septemberkväll.
Berättade jag för er att vår katt Russin kom tillbaka? Han försvann straxt efter att honkatten Pussel fick ungar vid midsommar. Nästan 3 MÅNADER SENARE kom Russin tillbaka! Plötsligt satt han bara där på fönsterbrädan och jamade en natt! Helt sjukt! Vi har sörjt honom så. Både jag och maken har drömt åtskilliga drömmar om honom och vi har letat, gått runt med lappar och annonserat. När han kom hem igen var han tjock och välvårdad och går plötsligt på lådan! Han som var utekatt förut! Troligen har någon lite väl vänlig själ tagit sig an honom och förvandlat honom till en innekatt under sommaren. Nu är han hemma igen och går helst inte utanför dörren utan någon av oss med som beskyddare.
Gosan har han tagit till sitt hjärta och titulerar sig numera som styrfar. Det är sjukt fint.
Gosan&Russin idag på soffan
E gjorde en teater för övriga familjen idag när städningen var klar. Den handlade om en kanin. Mycket uppskattad. Det blir dramaten nästa för henne.
Jag ska börja vara hundvakt för min mosters hund lite nu. Vi hade premiär torsdag fredag förra veckan. Katterna var måttligt roade.
L var på piratkalas förra helgen.
Solrosorna är över 3 meter höga. Idag fällde jag en till förmån för en stockros som jag fick av M igår.
Här har jag förevigat hur min man fungerar. Han kommer hem från jobbet, tar av sig jeansen och byter till mjukisbrallor. Sedan viker han prydligt ihop sina byxor och placerar dem på valfria ställen i huset. Dock aldrig i garderoben eller ens i somrummet. Här har han valt att pryda vår skänk med denna vackra stilleben.
Såna här blommor kan jag plocka ur min egen trädgård. Det gör mig glad. Är bra för min själ.
E var också pirat en dag. Hård sum stain.
Puss&kram på er
