om det här med 100 kilo
Bra skrivet! Foglossning fick jag, jag är liten och tunn och fick bara höra hur liten mage jag hade! Som om man inte är orolig ändå när man väntar första barnet! Jag åt och försökte må så bra det gick.. Min barnmorska var aldrig med mig till vågen, det var knappt så de skrev in vikten i journalen vid besöken. Är nog viktigare med blodvärden och urinvärde än vikt! Väl rutet! //L
Inget är svart eller vitt Jenny. Att förvänta sig endast hurrarop till allt man gör när man lägger ut sitt liv på tex IG är i mina ögon naivt. Självklart är det en naturlig del att som gravid gå upp i vikt, att kroppen förändras och får nya former, möjligheter men även blir belastad. Att genomgå en stor bukoperation med högt BMI leder oavsett vad vi vill till sämre förmåga att läka och återgå till en frisk kropp, ökade risker för proppar, samt att det även från början kan vara svårare att komma in r/t sammamväxtningar av vävnader pga tidigare operationer. Jag tycker det är lite märkligt att du inte väger dig alls, skulle det bli en komplicerad start innan det planerade snittet och man beslutar sig för att under narkos ta ut barnet vill narkosläkare veta vad patienten väger för att kunna ge bästa narkos. Men jag tror säkert din barnmorska vet vad hon gör. Som sagt, det är tredje barnet du väntar och jag är övertygad om att du/ni kommer göra även detta galant. Och bara så du vet, jag är varken barnmorska eller ens färdig syster ännu och att dra alla över en kam är väl inte så smart, alla är vi olika individer och har alla våra åsikter. Precis som alla andra. Vad sen foglossning har med detta att göra och att du påpekar för mig att man kan få det även om man väger 60kg. Detta är jag fullt insatt i och att det gör ont betvivlar jag inte en sekund likväl att det förminskar ens omvärld. Men det känns bättre för dig och du blir gladare av att kasta skit vitt och brett på mig så gör det, jag tål det.
fint, då lägger vi ner detta. För min del får du väga, göra, leva precis som du vill Jenny, det rör inte mig det minsta. Det enda som är viktigt är att du mår bra och är nöjd med din livsvärld. :)
Bra skrivet! Är också stor som fan, lån och tung. Jar aldrig mått så bra som idag och ändå ska jag alltid skämmas för min egen kropp. Jag undrar vad det är som gör att folk TROR att man vill ha deras råd och ger sig själva rätten att uttala sig om någon annans kropp utan att man bett om det. Så jävla fult. Så jävla ohyfsat.
Jag har inte särskilt mycket att relatera gällande graviditeter och barn, men tycker bara att dina texter är så jävla befriande! Du känns som min version av en vuxen Grynet: TA INGEN SKIT.
kram
Min barnmorska gjorde klart att det var mkt bekymrande att jag gått upp 12 kg i v28. För så mkt skulle jag ju gå upp under HELA graviditeten. Sedan undrade hon om jag visste vad det berodde på? Ja, korv, makaroner och choklad sa jag... INTE. De flesta gravida VET hur mkt man "får" gå upp, vad man ska och inte ska äta, att man ska motionera - särskilt om
man som jag varit ätstörd. Dessutom är jag utbildad sjuksköterska. Men hur enkelt är det när man är svintrött, har ont överallt, mår illa av tanken på grönsaker (jag grät för att broccoli var så äckligt)?! Det är så jävla lätt att skuldbelägga, fördöma, höja på ögonbrynen och tänka "Jag skulle minsann aldrig...". Käft säger jag bara, ingen vet hur det är att gå i någon annans skor.
Men herre gud Clara är du inte riktigt klok i huvet? Det där med moralen och godheten gick visst förbi eller?
Äh fy satan, tänk att vissa människor inte har vett att hålla käften!!!
Jisses du är 1,80 lång och får skit för du gått upp 12 kg???? Tillåt mig garva. Själv har jag gått upp mellan 18-30 kilo på mina graviditeter....
och jag är endast 1,63 lång. Men vad är det för jävla barnmorskor du fått? Av de tre jag fått här på Gotland har aldrig någon följt med ut till vågen. Jag är av den sorten att jag bara går upp 1 kilo av ett TITTA på en chokladkaka och i mina graviditeter så har jag fullkomligt struntat i vad jag stoppat i mig utan har njutit av allt gott utan dåligt samvete, FÖR DET ÄR VI FAN VÄRDA. Det finns INGET att ursäkta sig för Jenny! Ska vi inte ens få slippa denna jävla vikt- och utseendehets när vi är gravida??? Nä, som sagt var "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra"
Clara, att du vet jennys vikt öht beror på att hon vägt sig. Så när du skriver "Jag tycker det är lite märkligt att du inte väger dig alls ... " blir det väldigt tydligt att detta inte alls är skrivet av någon slags omtanke, utan att du letar efter fel hos en människa som du av någon anledning vill ge dig på. Jennys vikt har inget alls med dig att göra, oavsett vad du ska jobba med i framtiden. Jennys planerade kejsarsnitt har inte heller med dig att göra, oavsett vad du ska jobba med i framtiden. Detta handlar enbart om dig och vad du blir provocerad av. Kanske borde du titta inåt på de saker som gör dig till en mycket osympatisk människa, istället för att angripa gravida kvinnor över nätet. Det är ett väldigt otäckt och obehagligt beteende. Sluta genast med detta, är du snäll.
I vår stad har mvc länge kört en kampanj mot övervikt hos gravida med resultatet att många gruvar sig för att gå dit. Hälsa i all ära men om människor inte vill gå dit så försvinner ju mkt av poängen. Jag har alltid trott att mvc ska var en trygg plats där blivande mammor får stöd och hjälp oavsett vikt. När de började gå på "normalviktiga" människor med bantningstips att ta till efter graviditeten (för kilona kan ju vara så svårt att bli av med) så sköt jag en säkring. Som vanligt är försvaret att de ser efter vår hälsa. Då antar jag att det handlar om enbart kroppen för många mår skit inombords över att gå dit. Visst måste man kunna vara flexibel innom vården och se till hela människan och hela situationen. jag var överviktig när jag skrev in mig, spydde 20ggr om dagen och gick ned 15kilo och kommentarerna var att det var bra eftersom jag "hade att ta av". Fy faan vad jag gruvar mig för nästa graviditet. Spyorna är ingenting mot ångesten att behöva väga sig på Mvc. Kan de verkligen vara nöjda med sitt jobb om en människa känner så...?
Åh, det här inlägget blandar ihop så många saker..
Jag håller HELT med om att vikthetsen i samhället och då även inom vården av gravida behöver stävjas. Vi är många som går runt med ätstörda tankar och inte behöver triggas av hård kontroll med invägningar och pekpinnar.
Men sen hela ditt resonemang kring kommentaren på din instagrambild av vågen, där håller du dig ju inte riktigt till sanningen.
Jag följer dig på instagram (varsågod att blocka om du känner för det) och jag läste kommentaren. Att kalla den illvillig eller dra slutsatsen att Clara menade att överviktiga inte bör skaffa barn,att banrmorskorna föraktar överviktiga gravida, det är ju rent påhitt.
Kommentaren löd ju något i stil med "Åh, nu ger du operatörerna en utmaning" (inför kommande kejsarsnitt).
Visst var kommentaren kanske lite klumpig, i värsta fall en aning raljerande. Men att frånskriva denna Clara all form av empati och godhet pga denna textrad är väl ändå att dra lite väl höga växlar?
Jag känner varken dig eller Clara så jag kan bara döma från det skrivna, liksom de flesta av dina läsare, misstänker jag.
Sen ber du henne sluta kommentera på ditt inlägg, där du vräker ur dig en massa godtyckliga tolkningar av hennes korta kommentar på din bild?
Jag vet inte om ni ogillar varandra privat eller vad er tidigare historia är, men drar du upp en tvist såhär på din offentliga blogg får du nog stå ut med att motparten kommer att vädra sin åsikt också.
Usch jag mår illa av hennes kommentarer. Extra illa när man först skriver oombedda råd, sanningar, lösryckt fakta, beter sig som man VET saker som sammantaget känns riktigt spydigt och sedan avslutar med en smiley! Var det hånskrattdsmileyn eller? Du skulle gilla min systers instagram. Hon e också gravid och skriver mycket om folks kommentarer! @myseberg
Då är Det är min syster du följer! :-) du följer mig med @vinnaforsvinna
Jag går upp sjukt mycket när jag är gravid (25-30 kg på 162 cm) och jag blir - när jag läser om vilka kommentarer andra får - så glad över att verkligen ingen barnmorska har sagt ett skit om min vikt eller om mina matvanor. Min senaste barnmorska sa typ "ja det här med lightprodukter osv, det tycker jag inte du ska bry dig om. Ät som vanligt" och jag vägde mig 3 ggr under hela graviditeten.
Vad är det för barnmorskor som går in för att skuldbelägga blivande mammor? De hade kanske kunnat fråga "är du intresserad av den här broschyren om kost och motion under graviditet" och sen hålla käften om det. För det är tillräckligt känsligt som det är.
Kanske ska tillägga att ena graviditeten levde jag på mannagrynsgröt och ost och baconburgare och den andra åt jag "hälsosamt", min craving var sallad med lime och salt. Och jag gick upp ungefär lika gigantiskt mycket. Hur är det meningen att man ska kontrollera sin viktuppgång om man lägger på sig lika mycket oavsett vad man äter? Dvs, folk, sluta jiddra om kvinnors viktuppgång under graviditet för alla är olika och jag kan garantera att de som inte bett om råd inte är intresserade av åsikter och råd av den naturen.
Hej hej, oförskämd tjej du råka ut för!
Hände en knäpp grej nyss, hade precis läst din blogg (vilket jag inte gör så ofta) och så satte jag på radion och exakt då sa de "Detta var Nina Ruthström och Jenny Persson" och att ni snackat om p-pillerproblematik, i Kropp o själ då. KNÄPPT!? Okej, hejdå.
hej,
Jag måste bara dela med mig. Min son en fick en alfonsbok i present idag och jag höll på att dö när jag läste den. Den heter Alfons och Milla och handlar om att Alfons (och andra pojkar) inte vill leka med tjejer pga att de är si och så osv. Jag har aldrig hört något liknande, jag tänkte att jag inte vill att min son ska läsa sådant så jag slängde faktiskt boken. Den slutar dock med att ALfons ändå vill leka med Milla då han inte har något annat att göra och är uttråkad, och så är ju hon ganska ok fast hon är tjej. Men ändå...
Alltså jag gick upp 30 kg tror jag. Jag vägde mig inte de sista dagarna, men även jag korsade 100 kg. Det var ingen på mvc som uttryckte sig dumt, varken i Sthlm eller i Visby. Det var himla skönt. Jag mådde illa som en räv iaf halva graviditeten, det enda som hjälpte var att äta rätt dåliga grejer konstant. Tanken på råa grönsaker fick mig att kräkas typ. Att vara gravid är en enda lång "görintesåhär" resa, addera rädslan att något ska gå fel. Fy fan.
Min förlossning slutade nästan i katastrof, att barnet överlevde ska nog betraktas som tur har jag fått höra efteråt. Om jag någonsin blir gravid igen tänker jag absolut proppsa på snitt, jag får väl sittstrejka i hallen, bredvid den jävla vågen... Och skulle Region Gotland kunna investera i en våg till varje rum?! Baara en undran.
Vad jag håller med! När jag vägdes in på mvc gick jag hem och grät. Barnmorskan räknade ut mitt bmi och det var över normalt. Hon tog inte ett dugg hänsyn till att jag då var i vecka elva och redan börjat gå upp i vikt. Sedan höll jag den vikten i fyra månader så barnmorskan hade nog inte behövt vara så orolig. Jag gick upp runt 25 kilo, alltså dubbelt så mycket som man "ska", samtidigt har jag nu gått ner 17 av dessa efter drygt tre månader. Så jag tycker barnmorskorna ska slappna av lite. Det viktigaste är väl ändå att man mår så bra man kan under graviditeten?
Ang. Kejsarsnitt: din kropp- ditt beslut. Simple as that.
12 kg är ju INGET att gå upp! Själv hade jag gått upp 14kg i vecka 16 första gången. Slutade väga mig vid 101kg för är det över tresiffrigt finns ingen anledning att väga sig mer tänkte jag!! :) Började på 76 vältränade kilon. Varken förlossningen eller barnmorskan då var intresserade av min vikt. Jobbar själv inom vården och kirurgi, vad denna Clara dillade om känns ofattbart. Om hon nu ska bli Barnmorska hoppas jag att hon skaffar lite empati först eller går en kurs.
Barnmorskan nu är galen i min vikt. Vägde 85kg vid inskrivningen fyra månader efter ettans förlossning. Nu i vecka 28 har jag gått upp 8-10kg (tycks pendla) och det är KATASTROF! Själv upplever jag det inte så farligt :) Jag äter inget konstigt men njuter av att inte behöva utesluta saker som jag "normalt" gör som ickegravid i smalhetsträsket! På fredag ska jag be Barnmorskan att lägga ner viktkontrollen, eller iaf fråga vad som är så galet viktigt. Jag har ännu inte förstått det!