dexter

Jag och maken såg Säsong sju av Dexter på två dagar. 
I fredags fyllde han år och på lördagen åkte barnen till farmor och farfar för att jag och han som jag är gift med då skulle fira lite för oss själva. Vad som hände?
Först begav vi oss ut på en kort loppisrunda. 
Sen åkte vi hem. Bäddade ner oss i soffan och såg 4 avsnitt på raken. 
Det okorrekta med att dra för gardinerna och hänga upp filtar för föntret klockan 4 på eftermiddan när solen ännu sken därute och folk var alldeles till sig över det fina vårvädret! 
Det ljuvligt "inte 30åringiallafall" i att gona ner sig under ett täcke i soffan med en påse godis och alla tre katterna omkring sig och bara hänge sig åt slapp mitt på blanka eftermiddan!
När vi sett 4 avsnitt åkte vi till thaithai och köpte mat. Pratade om NordKorea i bilen. Sen åkte vi hem och bäddade ner oss igen. Såg två avsnitt. Sen tog vi ett ryck och dammsög och städade lite runt 21tiden. Och sen var vi på´t igen. 
Jag somnade under näst sista avsnittet vid midnatt. 
 
Igår såg vi det sista. Det är verkligen ljuvligt bra. 
 
(GIRLS också.) 
 
När vi befann oss i den här Dexterorgien kom vi att tänka på när vi väntade vårt första barn. Vi var ju inte tillsammans då, men flyttade ihop ca 1 månad innan hon föddes. Den månaden ägnade vi oss åt ett par säsonger av tvserien 24. Alltså. Det jag MINNS från den tiden är 24. Jag hade foglossning och vägde nästan 100 kilo. Diabetes hade jag också men orkade inte längre motionera lika ihärdigt som tidigare i graviditeten. Istället fick jag äta mindre. Så vi såg på 24. Åt lite. Väntade på vår bebis och hade lite 100 kilos-samlag då och då. 
Vi var så insnöade i 24 att vi bestämde oss för att döpa barnet till JACK, som huvudkaraktären heter i serien. Vi var ju helt övertygade om att vi väntade en pojke. 
 
Då var vi 22 och 23 år och hade knappt lärt oss dammsuga än. Städade väldigt sporadiskt. Lagade väldigt lite mat själva utan köpte helst hem. Hade ännu AFFISCHER på våra rum! Gud. Vad unga vi var då. 
Nu är ålderdomen här.
Min man fyllde 29 i fredags. Tänk att jag har en man som är 29 år. 
 
Så mycket har hänt under de här sex åren sedan vi fick vårt första barn. Vi har verkligen blivit vuxna. Har ICAkort, dammsuger varje vecka, sätter oss inte i soffan förrens det blivit KVÄLL. Lägger oss på lagomtider. Oroar oss över våra vikter. Ja herregud. 
 
Och när man är så här Svennig och 30årig, ja men då är det ju jävligt skönt å bara skita i renovering, bio och disk och bara gosa ner sig i soffan och ägna sjukligt mycket tid åt en seriemördare på tv. Hålla varann i handen. Spänt väsa fram snabba konversationer mellan de spännande scenerna. Klappa en katt. Och se en lördag försvinna. 
 
 

Kommentarer
Postat av: Nina Ruthström - bloggar från spinnsidan

Nu är det många som hyllar Dexter i mitt flöde. Måste alltså ses!

2013-03-04 @ 11:38:11
URL: http://ninaruthstrom.se
Postat av: Lisa

Det där låter för jävla härligt. När jag och min man haft barnvakt har vi alltid GJORT saker: bio, restaurang, teater. Men det jag helst skulle vilja känner jag nu är att bara vara hemma och slappa utan barnen. Men men det blir inte riktigt så när barnvaktssläktingarna bor långt bort. Börjar förresten undra om jag är den enda som inte fastnat för Dexter? Såg några avsnitt och sen bara jaha? Men Girls!

2013-03-05 @ 18:14:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0