brunheten

Det är bråda dagar på Brunheten. 

I tisdagsnatt kom barnen hem efter 3 dagar i Småland. Igår opererade jag min tå och har nu grava problem med att ta mig framåt så att säga. Och imorrn åker vi med båten igen för två dagar i Småland denna gång. Helgen efter det reser vi till Sthlm och på torsdagen efter det blir det Sthlm igen för Karolinska och superduperultraljudet (som jag försöker att inte tänka alltför mycket på). Så fram emot vecka 29 kan vi börja pusta ut. Och JUST DET, då börjar Sthlmsveckan. På Sthlmsveckan (och de flesta andra veckor i Visby på sommaren) vill man helst som Visbynbo lämna stan. 

Man vill liksom inte utsätta sitt soliga sommarhumör för att inte komma in på sitt favvofik, köa i timmar på Willys eller ligga efter sommarslöa turister på vägarna. 

Då åker man istället ut och tältar! Och blir turist själv, TILLSAMMANS med alla nojjiga småbarnsföräldrar på campingen och med alla överklädda småbarn på stränderna. Man har iaf campinglivet GEMENSAMT och kan MÖTAS via detta. Och för alla turisterna blir man väldigt bra att ha. Man kan tex informera om att DET INTE FINNS NÅGRA BRÄNNMANETER kring Gotland och att alla de miljontals manterna som invaderar stränderna någon gång mitt i sommaren, är helt ofarliga och med största glädje kan plockas upp och mosas i valfri barnhand. 

 

Fast fan är om vi kommer orka tälta efter alla våra fastlandsvisiter. Det är ju jävligt skönt att vara hemma också. Både igår och idag är vi Endast Hemma, för att barnen ska hinna varva ner innan nästa resa. 

Jag tycker det är så himla underskattat att vara hemma, särskilt när man, som vi, bor i hus. Barnen har trädgård, bärbuskar, klätterträd, gungor, lektorn, pool, koja, cyklar och fan och hans moster utomhus. Inne har de sina rum fulla med leksaker, pyssel, tv, Nintendo, film (fast de senare alternativen tappar de liksom intresse för på sommaren, till den dräktiga moderns, ibland, stora sorg - SPELA LITE TVPSEL NU FÖR FAN!!). Våra barn är uppfostrade till att leka. Vi har aktivt lärt dem det. Så de är skitbra på det. Sedan 10 imorse har de lekt i trädgården med veckans turist, som bor i vår gårdsstuga ( v 31, 33, 34 finns kvar!) med sina föräldrar. De gör soppor i sandlådan, plockar körsbär och bigaråer, begraver högtidligt valfri fågel som katterna mördat, badar i poolen, tar en sväng med sparkcyklarna och protesterar högljutt om de måste lämna gården för tex ett besök i affär (vilket de sluppit dessa två dagar). Våra barn älskar att vara hemma och det är jag glad för eftersom jag också gör det. 

 

Ikväll ska vi grilla och äta med Turisterna som var här förra året också. Föräldrarna är poliser båda två. Känns oerhört tryggt får man säga. De är så jävla trevliga också och det är rakt av synd att vi skulle iväg just den här helgen när vi har så trevligt folk på vår egen tomt. (Och om det är någon som planerar inbrott kan jag meddela att det kommer vara folk här precis hela sommaren. Samtliga väldigt vältränade och våldsbenägna om det behövs!!)

 

Tån ja. Ja jag grinade lite. Mest kanske för att den 29åriga kirurgen var så plågsamt snygg. Att han skulle sitta med min variga och stinkande fot helt nära näsan var en ganska förkrossande insikt. Bedövningen gjorde ont också. En fin sköterska höll mig i handen. Sen gjorde det ju inte ont, men jag kände ju beröringen och kände därmed hur de drog i nageln, samt HÖRDE hur de höll på med nageln. Nagelljuden liksom. Fy fan. 

Sen fick jag ligga kvar en halvtimme med foten i högläge. Lyssnade på Värvet med SommarErnst. Väldigt avslappnande. Sen kom min man och hämtade mig. Han har tagit hand om mig ever since. Idag dammsög han hela huset medan jag låg i sängen och surfade. Barnen lekte. Ja ni hör ju. Det är ett jävligt soft sommarliv. För mig och barnen alltså...

Nej då. Jag kan ju gå. Men det är lite jobbigt att linka fram och så fort Alvedonen går ur kroppen gör det ont. 

Min har vart superförkyld en längre tid så jag har minsann pysslat om honom också. Nu är det hans tur. 

I NÖD och i lust heter det ju. 

 

Vädret växlar mellan sol och moln och det blåser en del. Jag gillar det eftersom jag ändå inte får bada samt eftersom jag hatar sol och värme. Lagom är bäst. 

 

Puss på er

Hörs sen