brunheten

Åsa skrev till mig idag och tipsade om Dokument inifrån som ikväll kl 21 sänder en dokumentär med namnet "inte en riktig våldtäkt". Se det.

På samma ämne ska jag passa på och tipsa om den här radiodokumentären som p3 gjort angående fallet Billy Butt och våldtäkterna på 90talet. Lyssnade på den medan jag rensade grusgång igår.

Den belyser verkligen ämnet vad som är en Våldtäkt och vad som inte är det.

Billy Butt går där igenom alla de våldtäkter han blivit dömd för, berättar om dem och hävdar sedan att han är oskyldig. I alla fallen har han ljugit och lurat flickan i fråga. Han säger att han "kör ett ragg" och att han tjatar och tjatar och tjatar på tjejen tills hon ger med sig. Enligt honom är det inte våldtäkt att göra det. Vad tycker ni?

Jag vet faktiskt inte vad jag tycker, MEN, det jag säkert vet att det ska en sjuk jävel till för att, efter att ha tjatat och tjatat, hotat, bönat, bett och ljugit, ha samlag med personen i fråga. Hur kan man VILJA ligga med någon som man "tvingats" lura och tjata sönder för att få komma till? HUR KAN MAN VILJA DET??

Billy Butt verkar vara en särdeles störd man, MEN, det finns ändå intressanta vinklar i historien. Så lyssna på den.

Vad gäller mig och våldtäkt...När jag var yngre funderade jag mycket kring, läste mycket samt pratade och engagerade mig mycket i ämnet våldtäkt. Men det är så jobbigt. Det tär så på en. Att jag faktiskt numera oftast inte tänker så mycket kring det. Inte heller läser jag särskilt mycket om det. Jag orkar helt enkelt inte.

Katarina Wennstams böcker har jag läst, allihopa. De är fantastiska, men inte psykiskt lätta att läsa. Man blir trött. Utmattad. Arg. Men alla bör läsa dem, då de är väldigt viktiga.

Så. Det var dagens feministiska tips.