.........

Så kom den dagen. I höstas började jag, via hennes blogg, följa en kvinna som hade cancer. Och i lördags gick hon bort.

 

Jag började grina när jag läste det. Det är ju för konstigt. Konstigt att hon spelat roll i mitt liv. Att jag nästan varje dag "tittat in" hos henne för att kolla till henne, kolla läget, uppdatera mig. Jag har läst om hennes sista tid i livet. Tagit del av upprymdheten inför den här sista behandlingen som hon hade hoppats så mycket på, men som hennes kropp inte orkade.

Jag minns ett inlägg för flera månader sedan då hon la ut Adeles "someone like you" och beskrev en bilresa då den låten kommit på radion och bara huggit tag i henne och för första gången fått henne att fundera på hur hennes man skulle leva vidare efter hennes död...Jag grinade då också. Jag har grinat ganska mycket till hennes blogg.

Och nu är hon borta.

 

Jag har aldrig kommenterat bloggen. Jag skänkte pengar då hon startade en insamling hos cancerfonden och jag har besökt hennes blogg nästan varje dag. Men aldrig kommenterat. Gud vilken ångest jag har för det nu. Men jag visste inte vad jag skulle skriva. Allt blev så konstigt, pretantiöst eller patetiskt. I normala fall är döden och sjukdom inget som skrämmer mig, men eftersom jag inte kände henne privat visste jag inte vilket tonfall jag kunde hålla. Jävla puckojag.

Det är ju faktiskt ganska konstigt. Jag uttrycker mig helst i skrift. Fick jag välja skulle hela världen vara ett internet. Men döden har jag jävligt svårt att hantera skriftligt. Öga mot öga däremot är jag nog öppnare än de flesta.

Efter att pappa dog vet jag faktiskt hur man gör.

 

Men inte när det ska va såhär. När man inte kan känna av något läge. Det är så jävla SVÅRT att känna av lägen över internet. Sinnesställningar. Humör. Jävligt svårt.

Hur som helst. Fan vad cancer suger. Jag hatar faktiskt cancer.

 



Kommentarer
Postat av: Johanna

Me to...

2012-04-23 @ 22:52:11
URL: http://vitahusett.wordpress.com
Postat av: Michis

När o hur dog din Pappa? Min dog för två år sen... jag hatar hjärtinfarkter. Någon dag kanske jag kommer hata cancer..

2012-05-02 @ 20:37:33
URL: http://michaeala.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0