kärleksdan

 
 
 
 
                                             
 
 
Idag är en HÄRLIG dag! Känner ni kärleken i luften?!! Jag och ungarna blev alldeles blown away när vi kom till förskolan imorse. Alla var så glada! Barnen strålade. Personalen också. Förhoppningsvis för att alla hade blivit extra pussade och kramade på morgonen innan!
 
Våra barn fick extramys imorse de också. Hjärtformade mackor, risifrutti fast det bara är torsdag, en liten chokladbit och varsin nalle. Och så hade jag gjort små hjärtan och lagt lite överallt. På handfatet låg varsitt hjärta där det stod "du är fin" och i varsin stövel låg ett hjärta med texten "du är bäst". Ikväll blir det hjärtformade pizzor. Och ja, det låter ju präktigt. Men jag har ju tid, så varför skulle jag inte?!
 
Jag själv fick ett vackert halsband samt ett smyckesskrin av min man imorse. Och han fick en liten ask med godis. Ja. Jag tycker det är skitsvårt med presenter till killar på Alla hjärtans dag. Han får lite sånt som är gott att äta. Det får duga. Trots att det i vår familj faktiskt är genom kvinnans mage som vägen till livslång kärlek går..
 
Jag tycker iallafall att man kan ta och fira Alla Hjärtans Dag lite. Om man har tid. Vissa år har vi inte firat alls. Men i år firar vi eftersom jag har tid och lust. Ingen press. Ingen krävande tradition. Man gör det om man har lust.
 
Jag minns ett år när jag var barnledig som jag hade gett mig fan på att jag skulle baka bakelser åt min man. Riktiga hjärtbakelser. Så vaknade jag superduperförkyld den dagen. Stod vid bänken och SLET med sockerkaksbotten, smörkräm och marsipan en hel jävla eftermiddag. Fy fan vad mycket baketerier som måste ha hamnat i de där bakelserna. Inte särskilt goda blev de ens. Men han blev glad ändå. 
 
Eftersom jag är en person med ständig dödsångest så är jag även väldigt bra på att ta tillvara på livet. Jaja, jag slösar ju bort en hel del tid på att gå runt med självaste ångesten, men all tid som jag inte lägger på onödig dödsångest så är jag väldigt bra på att ta tillvara på livet. Njuta av det lilla. 
 
Igår njöt jag av det här:
 
 
 
 
 
 
Två barn i pulkabacken. Vi hade tyvärr inga pulkor med oss, men vad gör väl det när man kan leka snökorvar! Jäklar vad roligt de hade. Skrattade så de skrek. Hade snö innanför kläderna när vi gick hem sen. Men det var det värt. Jag stod bredvid backen och tog mentala bilder. Hade lust att börja grina i den glädjen att jag får vara med om sådana stunder. Barn som leker i snön. Tänk att jag får vara med om det! Tänk att jag har fått två barn! Tänk att det finns snö åt barnen att leka i! Ja ni fattar. 
 
Sen gick vi hem genom skogen. De sprang före och ville vara stora och hitta hem själva. 
 
 
Och på kvällen hände det här stora:
 
 
..hon släppte taget och åkte skridskor alldeles själv. Tredje gången vi är i ishallen nu och nu kan hon det! Den lilla är inte långt efter. Släpper nog nästa gång. Då jag själv aldrig fick lära mig att åka skridskor har det varit superviktigt för mig att barnen ska lära sig det innan de börjar skolan så de slipper förnedringen jag själv fick utstå. Och nu kan hon! Och hon älskar det dessutom. Jag är så glad att jag har fått ge mina barn Fysisk Aktivitet. Ända sedan jag föddes så har jag liksom "vetat" att fysisk aktivitet inte är något för mig. Mina föräldrar tillskrev verkligen mig den rollen. Som inaktiv och stillasittande (många bra kvaliteter fick jag givetvis också mig tillskriven, men även vissa negativa, som den här då). Jag har vetat i hela mitt liv att idrott, sport och fysisk aktivitet inte är någonting för mig. 
Men så kommer det inte att bli för mina barn. 
De har gympa varje söndag. Badhus varje fredag. Skridskor varje onsdag och balett varje lördag. Härliga saker som de älskar att göra och som vi gör en timme åt gången. 
Badhus, ishall är vi föräldrar med på och vi gör en mysig grej av det. Gympan går farmor med dem på vilket dels stärker deras relation med farmor och dels är ett pass med en början och ett slut. Och baletten går de själva på (jag väntar utanför). Fattar ni?!! De är fysiska barn! De får lära sig och de kommer aldrig aldrig aldrig känna sig som det svarta fåret på gympan. De kommer att ha grundkondition och kunskaper och teknik. Satan vad jag är glad över det. Och glad över att se deras egen glädje. Glädjen i vattnet! Glädjen på isen! Glädjen i balettsalen! Glädjen i gympasalen! Vad. Jag. Är. Glad. Över. Det!!!
 
Alla hjärtans dagmyset.
 
 
 
En annan fantastik sak denna ljuvliga kärleksdag är att Gotlandstrosorna är ute med ytterligare avsnitt!!
Här hittar ni det! Jävlar vad bra det är. Nina är för övrigt också en person jag gläds åt såhär på kärleksdagen. Min brusande Treo!
 
 
NU ska jag helgstäda och sen hem till en vän som fått nytt jobb och fira med en bakelse. Sen hämta barnen, äta hjärtformad pizza och så har barnen bestämt att vi ska spela Memory ikväll. I helgen ska jag måla klart badrummet och det kan jag ju absolut göra utan dåligt samvete efter den här dagen med massiv kärlek och modersduktighet. 
 
PUSS PÅ ER och hoppas ni får en superfin kärlekdag 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0