Varför jag önskar mina barn homosexualitet:
Undrar om det verkligen är så att det är mer jämställt i ett homosexuellt förhållande? Kanske.. funderar lite kring det nu när du tog upp det. Jag var sambo/gift med en kvinna i 5 år, jag försörjde oss, jag städade mest, jag slet och kämpade, och hon bestämde allt.
Nu har jag levt med en man i 7 år och ja,, det är mer jämställt på ett sett men på ett annat inte... Tror nog inte det går ha det jämställt i något förhållande. Alla människor är så olika.
Men det är säkert så som du säger.
Det sköna när jag var lesbisk var faktiskt ändå att slippa pressen att vara snygg. Hehe.
Människor är olika. En del tycket visst är roligt, vilket andra inte tycker. Det är om människor tycker lika illa om att göra visst som det kan uppstå spänningar om de inte solidariskt delar på det tråkiga. Och det handlar inte det minsta om kön. Om människor i möjligaste mån får göra det de tycker är roligt, och solidariskt delar på det tråkiga, så behöver inga spänningar uppstå. Och det gäller lika mkt i heterosexuella som bisexuella eller homosexuella eller vilka sexuella förhållanden som helst. Människor är människor, inte kön.
Människor är människor som sagt. I att tvingas vara "feminin" som du uttrycker det, vad det nu är, ligger ingen som helst frihet om man inte äger dessa egenskaper. Man kan inte lära sig vara känslig och lyhörd, som du tar som exempel på feminina drag, om man inte är det. Det blir i så fall bara en pose.
Kan inte låta bli att spinna lite vidare på detta. Ojämlikhet, underordning existerar därför att folk finner sig i en underordning. Skulle folk opponera sig, inte anpassa sig till omständigheter de inte vill eller gillar, så skulle de heller inte göra dessa saker, annat än under tvång. Om alla gjorde så skulle förändringen vara omedelbar. Om endast få revolterar är marginalisering det troliga, men vad fan, bättre fri än fjättrad.
Din kompis Ruthström är också inne på detta när hon länkar till att många svenska mansgrisar hämtar tjejer i Thailand. Dessa grisar skulle inte få några tjejer om tjejerna inte ställde upp på deras krav. Så enkelt är det. Så egentligen kan ingen skuld läggas på dessa gubbar. "Skuld" ligger endast på de som anpassar sig till sådant de inte gillar. För naturligtvis är det inte nödvändigt att anpassa sig. Man kan inte skylla på andra att man anpassar sig till sådant man inte gillar, inte säger nej.
Om man hellre väljer ett rikare förhållande man inte trivs i, än lever fattigt säljer man sig. Och får stå sitt kast. Som jag sa väljer man att stå fri, inte anpassa sig, kan livet bli marginaliserat och fattigt. Det är ett val man får göra. Fattig eller rik och kuvad? Vilket väljer man?
Nej, luras är självklart fult, då vet man ju inte på förhand vad som ska hända, och kan självklart inte klandras. Jag menar situationer där man vet det, med öppna ögon går in i något. Fullt medvetet tex gör ngt för pengar man annars inte skulle ha gjort. Som att prostituera sig kanske, eller gifta sig rikt trots noll känslor. Tar ett "jobb" man inte gillar bara för pengarnas skull. Alltså erbjuder en tjänst för en viss summa pengar. Och går köparen utöver köpeavtalet gör han givetvis fel. Man har faktiskt ett val där, om man har all information på förhand. Finna sig i en underordning (kanske för pengar då, eller av tradition, eller ngt annat) eller göra uppror. Det är faktiskt möjligt att göra som man vill. Skita i alla normer, traditioner och kulturella "värden". Ytterst kan man sätta sig vid en sjö i en koja och ge fan i världen (även om just det är svårt i Sverige pga äganderätt och lagar och regler).
Jag kan inte låta bli att ta illa vid av det här. Jag tycker det är fel att lägga värdering i sexualitet och ställa förväntningar. Det är fel att göra det till en identitetsmarkör. Det är fel att anta att alla homosexuella vill vara en del av HBTQ-rörelsen.
