föraktet mot allt som anses kvinnligt

"Jag kan inte påstå att jag hellre skulle ha en dotter med svåra ätstörningar, dålig självskänsla och ångest pga. alla krav. En dotter som inte vågar stå upp för sig själv, som ständigt jämför sig och som tappat tron på sig själv.

.. Än vad jag skulle vilja ha en son som är deprimerad pga. att han aldrig får visa känslor och prata ut och som känner att han måste ta till med knytnäven för att få ut sin inre frustration. En son som lever i en miljö där man hela tiden måste hävda sig och vara tuff-tuff-tuff.

Men vad vet jag? Jag kanske har fel? Lite utseendefixering, ätstörningar, dålig självkänsla, svårt att stå upp för sig själv kanske inte är hela världen ändå? Flickrollen är ju fan riktigt jävla grymt bra (!!) ... Eller?"





Kommentar från LD´s blogg. Jag blir deprimerad. Det finns ett sådant otroligt förakt mot kvinnor och kvinnlighet... Spelar ju ingen roll om kvinnor verkligen ÄR på ett visst sätt eller inte, när det är så här kvinnor definieras av många.





Det är ytterligare en konstig sak med genus. Genus går ut på att vara fri från ramar för hur människor får vara. Man menar att det inte finns något manligt och kvinnligt. Alla kan göra/vara/tycka om allt osv. Men för att komma till genusinsikten måste man ju först själv definiera VAD som anses som manligt och kvinnligt. Vilket gör att man ju indirekt sätter mallar och ramar för de olika könen... Typ "flickor har dålig motorik och vågar inte klättra i träd, därför ska jag nu öva mitt bans motorik samt lära henne att älska att klättra i träd".
På så sätt förstärker man ju bara könsrollerna ännu mer på många sätt. Kanske inte i självaste UTFÖRANDET, men i samtal med sin omgivning.



En annan sak angående det där med föraktet mot allt som anses kvinnligt. På mina barns dagis har de börjat med en synnerligt dum sak. Varje eftermiddag får barnen välja själva om de vill vara ute eller inne. Vilket har resulterat i att de äldre pojkarna är ute och spelar bandy, medan tjejerna samt de yngre/lugnare killarna är inne och pysslar. Detta är ju helt motstridigt med tanke på läroplanen för förskolan som säger att förskolan ska motverka alla traditionella könsmönster och jag ska ta upp det med förskolan vad det lider. MEN. Vad man, som feminist och genusintresserad och även kanske framför allt som genusokunnig, såklart gör i det här fallet är att tänka "tjejerna måste uppmuntras att oxå komma ut och spela bandy". Eller "typiskt att tjejerna väljer att stanna inne och leka passiva, lugna lekar, medan pojkarna går ut och lever rövare". Man ser ett mönster och man ser DIREKT vilket av dessa på alternativ som är BÄST. Klart det BÄSTA är att vara ute om eftermiddagarna och leka aktiva lekar. Såklart. Dagispersonalen lär bli rejält förvånad den dag jag kommer och föreslår att pojkarna OXÅ ska få vara inne och pyssla, om man säger så.






Samma sak på gymnasiet. Där vi tjejer som var nybörjare på gitarr (jag gick musiklinjen) fick ha lektioner i grupp, med en (kvinnlig) gitarrlärare, på aukustisk gitarr. Medan de killar som var nybörjare på gitarr fick ha lektioner ensamma med en utbildad lärare, på elgitarr.
När jag tog upp detta med ledningen på skolan ändrades det givetvis och vi tjejer fick sedan även ha gitarrlektioner var för sig, med  (manlig) lärare på elgitarr.
För det var ju helt otänkbart att en KILLE skulle spela aukustisk gitarr och helt OTÄNKBART att killarna skulle tvingas ha lektioner i GRUPP. Jag fick IG i gitarr senare, för att jag hatade utsattheten och nervositeten inför varje lektion i enrum med manlig lärare och elgitarr. Grupplektionerna på aukustisk gitarr var definitivt mycket roligare och mer lärande. Men eftersom det var "tjejalternativet" klassdes det direkt som "det sämre", helt utan analys och togs bort.

Ja. Sånt tänker jag på idag. Nu ska vi visst baka tårta.








amen


Kommentarer
Postat av: Yenny

Ahh, jag blir helt snurrig!



Men som sagt, jag är helt med på att det är männen vi får lysa lite på nu. Eller snarare egenskaper som männen har anammat som sina. De egenskaper som nämnts som mindre bra och som kvinnor har mer av, är jag övertygad om att de kommer just från att vi är så granskade som vi är. Lösningen tycker jag inte är att granska ännu mer. Jag tycker vi tar en paus från kvinnors tillkortakommanden nu, om de ens är tillkortakommanden. Jag upplever att genusdiskussionerna håller på att förvandlas till något slags inbördeskrig på kvinnofronten, medan männen fortfarande lämnas ifred till att fortsätta som de alltid gjort.



Nu ska jag äta skräpmat så jag har inte tid att skriva nåt mer.



Hej!

2012-01-03 @ 13:37:16
URL: http://colouringmyself.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0