kräk, äggstockar och mellokopior
VÅREN är VERKLIGEN HÄR på Gotland!
Det liksom pirrar i kroppen och huvudet är fullt av somriga sånger. Ikväll introducerade jag Per Gessle för mina barn.
- JAG GÅR Å FISKAR....
skränade jag med min allra vårigaste stämma. Efter två genomsjungningar hade de lärt sig den. Säga vad man vill om den där gubben, men melodier som fastnar är verkligen hans grej.
Idag har vi vart på Utflykt. Eller. Vi packade varm choklad och frukt och åkte ner till stranden. Eftersom vi bor på en ö händer det ju allt som oftast att utflykterna går just till en Strand och oftast till den strand som finns närmast, vilket i vårt fall är Norderstrand nere längs innerstan. Och barnen älskar det lika mycket varje gång. Det är nått med Barn och Strand alltså. Vatten, sten och sand. Och barn. Går rysligt bra ihop. Att de är ö-bor gör säkert sitt. Det är ju svårt att komma undan den. Stranden.
Vi satt alla 4 i rad och drack varm choklad och tittade på svanar. Det var så jävla fint. Och det första stinget efter fler barn kom. Vill inte att det ska ta slut. Den här tiden. Med ungar som kastar sten, makar som leker med barbies och katter överallt. Allt det här kaosartade, stökiga, jobbiga, ljuvliga helt jävla fantastiska livet som småbarnsåren innebär. Vill dra ut på det. Så äggstockarna får nog se upp...
Det är ju för lustigt. När man är mitt i spädbarnstiden och även små-småbarnsåren, då är man nästan forcerad. Ser livet som i en tunnel. Lever endast på grund av mantrat "snart är det över, snart är dom stora, snart är det över, snart är dom stora" (obs: detta alltså när man har två små. Ett är en barnlek :p ).
Och så helt plötsligt blir allt lugnt. Man hinner med. Orkar med. Hinner/orkar till och med njuta av kaoset. Och vips har man glömt allt som var jobbigt och blir sugen igen.
Satt och läste mina gamla bloggar häromkvällen. Om hur jag låg i fosterställning på golvet och grät så ont jag hade i mina fogar. Om huden på min mage som blivit alldeles hård. Broskigt, av alla diabetesstick (har graviditetsdiabetes när jag är gravid). Om blodvärdet på 85. 85!!!! Nu när jag läst väldigt mycket om leukemi på senaste har jag verkligen insett hur jävligt lågt ett blodvärde på 85 är!!! Det är ju FARLIGT!! Men så har jag det när jag är gravid.
Men JAJA skit i det väl äggstockar! Tigg om mer väl, gör det! Men skyll er själva när vi ligger där i fosterställning sen. Satan.
Hela den här helgen har vart sällsam faktiskt. Igår var ju storungen ute hos farmor och farfar. Jag, maken och lillungen spenderade flera timmar i soffan bara. Hade tänkt städa, men lekte monster och såg på Ronja Rövardotter istället. Jag var ett ovanligt läskigt monster igår. Hon var riktigt rädd för mig och pappan beskyddade henne. Hon skrek av skräckblandad förtjusning när monstret fångade pappan och åt av hans kropp. Men sen blev monstret snällt och då satt hon bredvid mig och klappade mig och pratade med mig som om jag vore 1 år. Så jävla fin unge.
Sen hämtade vi stortjejen och åkte runt lite med bilen. Gjorde små Stopp i Naturen, kan man kalla det, då vädret var dåligt och det inte var så kul att vara ute länge. Så vi gjorde småstopp. Sprang ur bilen och kollade på häftiga grejer. Tog en lekstund på dagis lekplats som avslutning. På kvällen såg vi Mellon. Jag tyckte Björn Ranelid var bäst. Ja alltså jag skämtar inte. Jag tyckte det var uppfriskande och roligt. DÄREMOT var jag och maken fasligt upprörda över Andreas Johnsons uppenbara stöld. Av den här låten:
Han fick en etta (1) i vår privata omröstning här hemma på grund av det!!
Just nu har jag vetskapen om att 7 andra barn på vårt dagis är kräksjuka. Och det bara genom de kanske 8 föräldrar från dagis som jag är kompis med på facebook. Så det riktiga antalet lär ju vara bra mycket större. Allt detta på grund av att någon förälder varit ett jävla pucko och lämnat in barn på dagis då kräkbakterier funnits i familjen alternativt, för tidigt efter kräk. Man blir så jävla trött. Hatet frodas och gror oss facebookföräldrar emellan just nu.
Jag tänker ha barnen hemma imorrn. Det här med bakterier är ett av mina Dåliga samveten. Dagis är en väldigt erkänd bakteriehärd. Forskning visar att barn som går på förskolan är sjukare än de barn som inte går på förskolan. Under båda våra barns första år på förskolan var de så jävla sjuka. Jämt. Tänk att man utsätter sina barn för det! Små barn har ju väldigt känsliga immunförsvar. Som med all säkerhet skulle må bäst av att mogna och utvecklas i sakta mak. Men istället sätter vi föräldrar våra glin på dagis innan de knappt lärt sig gå och de får spendera hela första året med att vara mer eller mindre konstant sjuka. Det är så jävla egoistiskt.
I vår familj har vi som tur var haft möjligheten att kunna ha våra barn hemma ordentligt när de är sjuka. Förra veckan var vårt barn hemma hela veckan pga förkylning… När vi hämtat stortjejen på dagarna har jag se andra barn som vart MER sjuka än barnet jag själv vabbar för.
Alla har sina olika gränser. Människor med ”viktiga” jobb eller annan ovilja att ha sina barn hemma har definitivt längre gränser än andra. Vi har sjukt höga gränser. Kanske för att vi KAN ha det, men jag tror ändå inte det. För det finns himla många andra föräldrar som slänger in sina barn i vilket tillstånd som helst på dagis. De som inte har råd att vabba. De som inte har lust att vabba. Eller de som inte har tid att vabba. Alltid finns det någon bortförklaring.
Jaja over and out. Imorrn blir det pärlplattor och tillverkning av sista snöpersonen om slasket tillåter ligger kvar. Jag ska även göra en broccolipaj. Det kommer att bli skitäckligt redan nu. Det vet jag ju. Men man måste ju öva!
Amen
Magsjuka smittar ju innan det bryter ut därmed kan man ju inte veta. Det behöver ju inte finnas syskon hemma som är sjuka. Barnet kan ju ha blivit smittat o så lämnar man vad man tror en frisk unge på dagis som senare under dagen blir sämre. Kan även hända er!! Sen reagerade jag på att du lämnat det stora barnet när den lilla varit hemma o sjuk. Då kan ju hon ta med sig förkylningsbaciller o smitta dom andra + att du ju har med den lilla sjuklingen o hämtar den stora. O stannade t.o.m så hon fick leka. Hallå, vad gör dig till en bättre människa o i detta ämne. Du får det att låta som att du är så duktig. Men dina barn släpar säkert runt på lika mycket smitta o smittar andra barn som vilka andra barn som helst. Tycker man borde ha båda barnen hemma när den ena är sjuk, om man nu ska leta smittkällor o syndabockar....
Som jag ju skrivit tidigare är jag medveten om det du tar upp. Alla föräldrar har olika gränser. Jag anser att barnen är förkylda i stort sett från november till april och att förkylningssmittan är något man får räkna med som förälder till barn på dagis.
I vår familj brukar vi göra så att vi lämnar den stora om vi är hemma med den lilla, helt enkelt för att den stora har ett behov av förskolan på ett annat sätt. Plus att den lilla är ett andrabarn, som inte på långa vägar fått så mycket tid och uppmärksamhet av oss som den stora, vilket gör att vi tycker att det minsta vi kan göra för henne är att kunna ägna henne full uppmärksamhet då hon är sjuk.
När den stora hade svinkoppar fick den lilla gå på dagis, helt enkelt för att den stora inte kunde gå, den lilla ville till förskolan och den stora kunde bara sitta still hemma.
Då när vi stannade ute för att leka i en snöhög med barnen (inte på dagis gård nej) var det 4 minusgrader ute. Samt att den andra mamman själv kunde ha valt att gå hem med sina barn, jag tvingade inte henne att låta sina barn kravla runt i snöhögen med mina.
Den viktigaste faktorn är ändå vad förskolan säger. Enligt vår förskola får man lämna syskon till sjuka barn, så länge det inte handlar om kräksjuka eller andra otroligt smittsamma och jobbiga sjukdomar. Vad gäller svinkopparna blev vi förvånade, men där sa förskolan själva till oss att det var okej att lämna den lilla, utan att vi ens behövt fråga.
Vår förskola säger att om någon i familjen är magsjuk ska alla i familjen stanna hemma. Och vår förskola säger även att ingen får komma tillbaka efter magsjuka förrens 48 timmar EFTER att man blivit pigg/fått igång magen igen och blivit frisk.
Visst finns det sällsynta fall då sjukan kommit tillbaka trots att man hållit hårt på reglerna. Och visst har du rätt i att förkylningar sprids. Att jag är upprörd över detta just nu är för att alla vet exakt vem som smittat denna gången och varför. En förälder som själv blev magsjuk lämnade två barn på dagis medan hon själv låg hemma och spydde. Inte okej.
Förresten. Du har hittills inte lämnat en positiv kommentar i den här bloggen. Är du verkligen säker på att den är något för dig?
Jenny, jag gillar att läsa din blogg, för att även om du gör mig så jävla upprörd ibland när du skriver vissa saker så lär jag ju mig samtidigt något. Både om mig själv o allmänt. För jag vet ju själv att det ofta triggar igång nåt i en själv när man känner sig träffad :s Denna gång var det lite känsligt ämne då mitt ena barn varit kräksjuk men blivit frisk så några dagar senare lämnar jag mina vad jag tror friska barn varav den ena senare under dagen kräks, inte kul. Men hur skulle jag kunna veta?? Hur länge skall jag hålla dom hemma för att ifall dom eventuellt kanske kräks en vecka senare. Skitsvårt tycker jag, kändes ju inte bra att ha lämna. Skulle inte vilja bli uthängd o smutskastad pga en sån sak. Kanske det pratas om mig nu på vårat dagis, att jag är ett PUCKO som lämnat mitt barn sjukt. :(
Men Bra att du sa det där om negativa kommentarer, jag skall skärpa mig o lämna lite positiva kommentarer också. Det blir tyvärr oftast så att man bara måste skriva när man blir upprörd över något men blir man glad då fnissar man o läser vidare, sorry!!! Bättring ska ske ;P
