brunheten

Här är lite andra bilder. Såna här bilder målar jag i tid och otid. Allt för att NORMALISERA för mina barn. Det är inte konstigt med killar som är lucia. Det är inte konstigt med två tjejer som är kära och har barn. Åh gud, jag är så PK!!

Såna här små utbrott kan man hitta om man tittar tillbaka i mina anteckningsblock! Litterara utbrott kan man säga.

Jaja, inte världen fräschaste fot kanske. Men kolla blåmärket. Jag råkade trampa på en leksak en kväll. (jag började grina och det var då min unge sa - "Hu vad tråkigt mamma...För dig alltså, men inte för oss för vi har ju inte slagit oss... Du måste börja se dig för lite bättre..."

Lite julpynt. Och där ser man staken som JAG gjorde i år oxå. Inte för att förringa barnens, men jag ville oxå pyssla. Deras står på köksbordet och min bakom en gardin i vardagsrummet.

Barnens stake på sin plats.  Barnens julpynt. Man får säga att man ser fram emot deras klädsel av julgranen i år..  Vi har många tjejtomtar.  Paketkalendern. En vacker bonad som min mormor har sytt för länge sedan. Tyvärr syns den inte för alla paketen som de små kapitalisterna prompt ska ha varje år: 

Idag har det hänt grejer här i huset!

Vi har gjort smällkarameller, hämtat granris, köpt några julklappar, KÖPT JULGRAN, bakat pepparkakor och gjort kola.

Har vart vid doktorn med stortjejens eksem på ögat och fått bot. Känner att julen snart kan få komma nu.

AMEN