brunheten

 

Sen gick vi hem och jag lagade mat och L stod och lekte med vattenkranen. Han lyckades även ramla ner för den höga pallen som han stod på två gånger. 

Vi åt lunch och medan L sov var jag hos min diabetessköterska. Ska eventuellt få börja med en ny medicin. Skriver mer om det senare. 

 

Väl hemma igen hade E kommit hem från förskolan. Nu när David bygger nytt räcke och ny dörr till vinden på övervåningen så är hon hans hjälpare. Överhuvudtaget så har David och E blivit dödspolare sedan han kom hem i november. Jag är faktiskt ganska bortprioriterad i hennes värld och det är pappa som gäller. Känns ovanligt, men sunt och fint. Så de pysslade ihop på övervåningen hela eftermiddan och kvällen. Hon får göra allt som han gör och det gläder mig att hon med största sannolikhet aldrig kommer att känna sig främmande för verktyg. 

Hennes pappaperiod har även gjort att funderingarna kring det här med pojkar och flickor har tagit fart igen. Hon vill bli en pappa, säger hon nu och hon verkar trygg i vetskapen att en doktor kan fixa en snopp när hon blir lite äldre ifall hon skulle vilja det. Samtidigt pratar vi mycket om det att allt som killar gör och är kan tjejer också vara och göra och vice versa. Är lite osäker på hur jag ska hantera det där, för om det skulle visa sig att hon är transexuell så vill jag ju inte att hon ska känna sig pressad av mitt prat om att det inte spelar något roll vilket kön man är, alla kan göra/vara allt. Samtidigt vill jag inte att hon ska få ett förakt för sitt eget biologiska kön. Även om hon en dag byter kön och könsmässigt blir en man, så vill jag ju att hon ska veta att män och kvinnor kan göra och vara allt. Ja det är för jävla krångligt det där. Med kön. 

 

Medan de byggde grejer gick jag och L ut igen. Vi tog en prommis runt kvarteret, pratade med lite grannar. Jag älskar vårt område. L storgrät när jag tvingade in honom vid halv fem. Systrar muntrade upp honom. 

Så lagade jag mat (lagade och lagade, makaroner och köttbullar till de andra, vegpytt till mig) och vi åt och alla pratade och vi var lite av en Perfekt Familj. 

 

Läggningen ikväll gick som en dans. Vi har fått lite sömnsvårigheter i familjen igen. Den här gången är det storasyster som har svårt att somna. Vissa kvällar ligger hon vaken till 23. Lillasyster å andra sidan bråkar och skriker varje kväll vi ska stänga av tv:n och gå in på badrummet. Så igårkväll satt jag och David och försökte komma på en lösning på problemet i form av en Ny Rutin.

 

Den nya rutinen:

19.00. En av oss går upp och lägger bebisen. 

19.30. Den andre av oss stänger av tv/samlar storbarnen vid köksbordet. Släcker ner, tänder ljus, serverar kvällsfika. Sitter med och pratar med barnen. 

20.00. Den som lagt bebisen kommer ner. Då är storbarnen ombytta och sängklara. Den som lagt bebisen går med storasyster in i hennes rum. Pratar igenom sådant som hon vill prata om. Ligger kvar hos henne tills hon somnar. Den andre går med lillasyster upp. Läser en bok. Stoppar om. 

 

Ikväll gick det som en dans faktiskt! Alla somnade smärtfritt och storasyster med löftet att hon får komma och sova hos oss så mycket hon vill om hon vaknar. 

 

Och om ni tycker att det här lät obehagligt lyckligt så kan jag förtälja att jag igår kväll hade en helvetes läggning av två storgråtande barn som pågick i timmar! Så ikväll var en välkommen nyhet. 

 

Lets avsluta med ännu mer lycka. L med blommorna vi plockade.