brunheten

Nobody puts baby in a corner

De mossiga militärfärgerna på pojkavdelningarna skriker inte HÄR KOMMER JAG utan snarare HÄR TRYCKER JAG NER HELA MIN HÄRLIGA BARNPERSONLIGHET I EN KÖNSROLL SOM INTE KOMMER ATT TILLÅTA MIG ATT UTTRYCKA KÄNSLOR FÖRENS JAG DRUCKIT 10 ÖL!

Jag är sjuk. Helt jävla däckad faktiskt, i en förkylning som verkar vara från Helvetet. Har ingen feber, inget svajjande sockervärde men är ändå så pass darrig och svag att jag inte orkar vara uppe. Så jag ligger. Ner. 

 

Ändå har jag nu masat mig till datorn ENKOM för att kunna höja ett svagt, darrande finger vad gäller en sak som jag tagit del av i de senaste dagarnas, i uttråkning, besatta surfande på sociala medier.

 

Det är det här jag tänker på. Ett inlägg som blev länkat av Lady Dahmer för någon dag sedan och mycket uppmärksammat. 

Det är ett bra inlägg, men ändå ett av tusentals i mängden av upprörda bloggare som bloggar om kläder för barn. Jag själv gjorde nått liknande för bara en kort tid sedan då jag köpte en t-shirt från pojkavdelningen i stl 110/116 och en t-shirt från flickavdelningen i stl 122/128 och upptäckte att de var exakt lika stora, förutom då att pojktröjan hade vidare ärmar. Då blev jag sur.

All ångest från min egen barndom över tjejkläder som aldrig passade kom tillbaka. Hur jag tvingades börja handla på damavdelningen typ som 9åring eftersom tjejkläder görs SÅ JÄVLA SMÅ. Jag var ett stort barn. Lite tjockt också, men främst lång och kraftigt byggd. Att handla till en 9åring på damavdelningen är inte så jävla lätt ska ni veta. Flickkläder uppmanar jävligt mycket till ätstörningar när de håller på och gör allting så förbannat litet. 

 

Hur som helst. Det där blogginlägget ovan, det är i sin inledning tänkt som en kritik mot HM´s könsindelade kläder. 

Kvinnan som skrivit texten ska handla en munkjacka åt sin son (?) men det blir inget då hon blir så jävla förbannad över utbudet i affären. Sedan följer en mängd bilder på både pojkkläder och flickkläder. Texten däremot, handlar uteslutande om flickkläderna. Hon ifrågasätter varför flickor ska smyckas och pyntas in absurdum, varför flickor ska ha bikini och kjolar så korta att de knappt täcker blöjan, med andra ord, jävligt bra och relavanta frågeställningar.

Pojkarnas kläder nämns på två ställen. 

 

Men låt oss ta en titt på pojkkläderna i ovan nämnda inlägg. Det är trevligt att se en gul och en röd piketröja i mängden av piketröjor i dassiga färger, men ärligt talat är det ett ganska nytt påfund där HM går i täten skulle jag vilja säga. I de flesta affärer ser pojkavdelningarna väldigt gråa och mörka ut. Och jag FATTAR INTE hur man som förälder kan vilja ta FÄRG ifrån sitt barn! Jag FATTAR INTE att man inte som förälder vill klä sina barn i färgglada, härliga färger. Erbjuda alla färger. Och det är FÖR JÄVLIGT att det inte görs kläder åt pojkar med GLADA FÄRGER! Att de glada färgerna är reserverade åt flickorna, det SUGER KUK!

 

Sedan har vi Cars, som är den senaste "flugan" på mången pojkavdelning. Är det någon som på allvar har sett en Cars-film?! Det har jag, eftersom mitt yngsta barn älskar dessa bilar. FY FAN säger jag bara. Vad GÖR de här bilarna? Jo. De åker runt, jävligt våldsamt, kraschar i varandra, kör som jävla dårar, beter sig som as och har knappt en normal konversation. TACK VET JAG TINGELING tänker jag när jag ser de här filmerna! För det är så otroligt hjärndött, känslofattigt och OTROLIGT sterotypt. Och ärligt, vilken könsroll är det egentligen som gör mest skada i världen? Vilken könsroll är det som vi VERKLIGEN vill hålla oss ifrån? Är det den mjuka, verbala, känslosamma könssterotypen som förmedlas i TINGELING eller är det den våldsamma, macho, ickeverbala, känslokalla som förmedlas i Cars?

 

Och så Angry birds. Arga fåglar. Ett argt ansikte på en t-shirt. Alla ansikten på pojkkläder är arga och tuffa. Jättehärligt, verkligen. Hello blivande våldtäktsmän och misshandlare. Wear this!

 

Nej. Ta och byt riktning lite här va. Okej när flickkläderna är sexiga. Men lite jävla Hello Kitty och Tingeling eller nån liten fluffig rosett har ingen dött av. För att inte tala om glitter! Och alla glada färgerna! HÄR KOMMER JAG, skriker de där färgerna! De mossiga militärfärgerna på pojkavdelningarna skriker inte HÄR KOMMER JAG utan snarare HÄR TRYCKER JAG NER HELA MIN HÄRLIGA BARNPERSONLIGHET I EN KÖNSROLL SOM INTE KOMMER ATT TILLÅTA MIG ATT UTTRYCKA KÄNSLOR FÖRENS JAG DRUCKIT 10 ÖL! 

 

Ska vi kritisera sådant som är typiskt kvinnligt (rosa, glitter, gulligull) så funkar det inte att JÄMFÖRA det med typiskt pojkiga saker för då går vi ingen annan än patriarkatets ärende och fortsätter hyllandet av DET MANLIGA och fortsätter bespotta och klanka ner på DET KVINNLIGA. Ta och lär er det nån jävla gång. 

 

 

 

I love you Tingeling. Du har i alla fall kompisar som du kan föra normala konversationer med. I din värld går allting ut på att vara snäll och hjälpsam, inte på att race á på en jävla raceingbana och köra på dina kompisar skithårt så de får stora hål i sina dörrar

 

ÄLSKAR TINGELING

Det är mitt inlägg du talar om och jag till och börja med säga att jag förstås inte hade den blekaste aning om att uppåt 5000 pers skulle läsa, då hade jag fasen dragit till med hela mitt artilleri... För ja, jag håller med dig och jag har bloggat en hel del just om pojk- och mansrollen just eftersom jag har en unge med snopp. Det fokuseras mycket på hur flickorna begränsas och hålls tillbaka i skolan osv, men jag gillar att vända på det också: Att stå tillbaka kan fasen vara en jäkligt fin egenskap, låta andra komma till tals och visa vad de kan. Inte fan vill vi att alla människor på jorden börjar bete sig som urstereotypa män - en rätt otrevlig värld om du frågar mig.

...men, dels tycker jag att dessa sexiga små glitterbikinis är förbannat obehagliga och dels är jag "känd" för att skriva rätt lååånga inlägg, så den här gången ville jag låta bilderna tala för en gångs skull.

Jag håller inte med om att mörka färger utstrålar att man håller tillbaka sina känslor. I min värld är mörka färger "djupa" och lugna -oavsett vem plaggen sitter på, även om jag också älskar alla skrikiga, färgglada kläder som finns i butikerna nu.

Sen det här med arga ansikten/ögon på kläder.. Fråga min 5-åring vem den arga gubben är som hen har på sin t-shirt och du får veta att det är den-å-den ninjan från Ninjago och han kan det-å-det och ingår i det SNÄLLA laget. :D
Samma sak var det när kidsen lekte "Bilar/Blixten". De var väldigt noga med vem av karaktärerna de var. Det var aldrig nån som ville va nån av "dummingarna", så i deras värld handlar det inte så mkt om att rejsa och krascha in i varandra, utan om att vara snälling eller dumming. :)

PS: Mina barn har INGA och kommer heller aldrig få några plagg med Disneymotiv. Där går gränsen! ;)

Fast Carsfilmen, iaf den första, tar ju ställning för att killar ska våga vara mjuka och visa känslor, lära sig att samarbeta istället för att köra sitt eget race....

Axel älskar bilar, men är mjuk och känslosam ändå :)! Och jag ska absolut aktivt (försöka) se till att han förblir så..!

Åh, här blev jag plötsligt lite småkär i dig, som jag ju förut sa att jag inte skulle bli. Så JÄVLA bra skrivet.

Ja, jag vet vilka som har gjort Cars/Bilar. ;) Det är ju dock stor skillnad på att leka Disneylekar och att bära kläder/annat med reklam på. Inga av mina pengar läggs på något som har med Disney att göra. :)