brunheten

Jag mår inte så bra. 

Har de senaste dagarna varit helt sänkt, vilket toppades med en superspya inatt och en huvudvärksattack idag. 

 

Nu är det kväll och jag börjar känna mig sämre igen. 

Har fått tid till MVC på torsdag då blodtrycket och lite annat ska kollas. Men jag börjar misstänka någon form av sommarsjuka ändå..

Det började i fredags med en kraftig svett och yrselattack i affären. Kändes som att jag skulle både skita och spy på samma gång, men gick över efter lite vatten och frisk luft genom bilens rutor. 

 

På söndagen var jag så totalt orkeslös att jag inte kunde göra någonting alls. Bara sitta i skuggan och andas i princip. Domnade av från och till under kvällen. 

Under hela måndagen sov jag. Från och till under hela dagen. Och på natten kräktes jag. 

Har haft huvudvärk sedan i lördags vilket kulminerade idag med en migränliknande attack som jag brukar få ibland. Brukar gå över med en Rinexin och sova en stund i totalt mörker, vilket det också gjorde idag. 

Men jag går verkligen på lågvarv. Under vissa av dygnets timmar är det ansträngade att skriva sms.

 

Min man får göra allting och han gör det utan att klaga. Samtidigt gogglar han oroligt efter lösningar på mina plågor och har idag köpt Blutsaft och olika juicer med vitaminer. 

Barnen ser inte så mycket av sin mamma förutom på kvällarna när jag oftast piggnat på mig och kan ta hand om läggningarna. Då är det supergos och kvalitetstid. 

 

Vi får se om det är övergående eller något bestående. Är det bestående kommer jag nog att bli tokig. Galen. 

 

Lilla BoEve/Benny/valfritt snoppnamn sparkar i alla fall i min mage. Igår roade han sig med att spraka min minsta unge i ryggen då hon satt lutad mot min mage. Han har hälsat lite på pappa David också som nu har kunnat känna några rejäla sparkar utanpå magen. 

Ju mer magen växer och vi märker av honom där inne, desto mer verklig blir han för oss alla. 

Stortjejen målade en bild av lillebror en dag: