Ja då har jag blivit "psykot" i er bloggläsares ögon! Le psyko.
De senaste dagarna har jag inte alls hunnit med att vara nått psyko. Barnen var hemma i måndags, den stora var hemma i tisdags och igår var förskolan stängd så båda var hemma igen.
Då var vi på bvc med stora och hon fick spruta och mättes och vägdes.
Jag blev stolt över henne.
Och lättad på många sätt.
Främst på det sättet att hon rekomenderade att vi skulle ligga på för att få upp henne i förskoleklass redan nu. Hon sa att vårt barn var just "ovanligt mogen" och att hon dessutom kommer att hamna i puberteten tidigt och då är det skönt för henne att få vara med likasinnade (de som är ett år äldre) och slippa vara först. Och så sa hon att vårt barn är verbal och intelligent och behöver utmaningen som förskoleklass skulle ge henne.
Så nu har vi bestämt oss för att börja kämpa för det.
Och jag kan bli arg när jag tänker på att vi ignorerade vår egen intuition i våras och lät förskolepersonalen berätta för oss hur vi skulle göra (låta henne gå kvar på förskolan ett helt år till). Känns som att man absolut inte får lov att uttrycka att ens barn eventuellt skulle ligga lite FÖRE de andra barnen. Absolut inte tro att ens barn ÄR någon. Men det ÄR hon ju och nu har vi äntligen fått bekräftelse för det.
Idag är barnen på förskolan igen och jag är tillåten att vårda mitt psyke. Men idag är jag hundvakt! Åt en vacker golden retriver som i skrivande stund håller på att bekanta sig med våra tre katter. Hon vill bra gärna jaga dem lite. Slicka lite på deras päls. Men jag har sagt åt henne att stanna på sin filt och låter nu katterna sitta och titta på henne så nu ligger hon och är lite sur i ett hörn med tre katter gloende.
Snart ska vi gå en sväng i skogen.