så jävla pk
Jävligt ofta, särskilt via krönikorna, blir jag anklagad för att vara PK. Politiskt korrekt.
Till att börja med är hela den grejen JÄVLIGT SJUK och hör väl VÄLDIGT MYCKET UNGDOMEN TILL. För jag känner få människor i min ålder som sitter och tycker saker bara för att vara politiskt korrekta. Det KAN ju vara så att man TYCKER saker för att man helt enkelt TYCKER så??? Eller?
Hur som helst. Jag är jävligt politiskt korrekt på många sätt, ja. Jag är för fri invandring (men jag kan hålla med om att det finns mycket kring dages invandringspolitik som behöver diskuteras och förändras/förbättras. Dock inte för oss som redan bor här, utan för de som kommer hit..)
Jag har varit vegetarian i över 10 år främst för att jag tycker att kött är ÄCKLIGT och även dels för att det finns SJUKT MYCKET som INTE är okej med köttindustrin (typ allt). När jag jobbade på LEVA började jag, av någon konstig anledning (kanske den allvarliga järnbristen jag hade då?) bli sugen på kött och började smaka. Och idag äter jag lite kött. Jag är oerhört restiktiv och kräsen. Så det säkraste är att bjuda mig på veg om man nu har en inneboende dröm att bjuda mig på middag.
Jag är feminist och genusförespråkare.
Jag röstar rött. Helt enkelt för att jag tycker att det är smartas och bäst.
MEN
På andra sätt är jag otroligt IPK. Icke politiskt korrekt.
Jag sopsorterar VÄLDIGT MOTVILLIGT. Jag HATAR faktiskt sopsorteringen. Miljöfrågor är inget som engagerar mig, även om jag såklart inser det viktiga i att vara försiktig med miljön. Men alltså. Jag är uppvuxen på en bondgård. På landet. På landet hatar man höga bensinpriser. Och när jag var liten besprutade man med typ gift (dock inte längre). Man lade skrot i en hög och hoppades på det bästa. Osv. Jag har det helt enkelt inte med mig.
Jag älskar konsumtion. Idag har jag shoppat. And it was good. Vi shoppar väldigt sällan eftersom vi aldrig just har några möjligheter till shopping. Men när jag väl får göra det, då svävar jag på moln. När jag är ledsen och nedstämd har det hänt att min man gett mig en peng, kört mig till växthuset eller dyl och sagt åt mig att köpa vad jag vill. Det behöver inte va en stor slant nej. Jag blir dödsglad om jag får 50 spänn till den där vackra krukan jag länge suktat efter eller 100 :- till några nya trosor.
När man har barn hus och familj så prioriterar man ju sig själv sist. Innan en ny mascara eller ett par leggings kommer på tal så ska man köpa kattmat, blöjor, diskmaskintabletter, tvål, falukorv, bits till skruvdragaren eller en ny pool till sommarens heta dagar.. Därför är det så LYXIGT och HÄRLIGT att få/ta en liten summa och liksom BESTÄMMA att det här, det är till MIG.
Idag köpte min man NAGELLACK till mig, tex. Senaste gången jag köpte ett var till Fannys bröllop, sommaren 2009. Det var rosa. Idag blev det ett svart.
Porr. Jag har inget emot porr. Inget emot någonting som rör Sexualitet överhuvudtaget, så länge det inte handlar om övergrepp. Jag skulle aldrig komma på tanken att fördöma eller ens uttala mig ens om min partner outade att hen tände på ballonger. Alla har rätt till sin sexualitet och jag har inget med det att göra (så länge det inte kränker mig och då menar jag riktigt handgripligen kränker mig och inte flickvänner som grinar över att deras pojkvänner gillar att kolla på porr)
Så nej. Jag är inte alltid PK. Men vad gäller det grundläggande och mänskliga och rättvisemässiga, DÅ är jag JÄVLIGT PK och även väldigt STOLT över det. För det är fan inte normalt att inte vara PK i vissa frågor..
Amen
Av Nina Hemmingsson (som inte verkar ha nån hemsida)
