genus och djur
Har funderat på en sak ett tag. Men tanken är inte helt klar än så ni får den bara i korthet.
Det här med djuren...Och genus...
För när man tänker på det, läggs könsroller enormt mycket inte bara på barn och människor i allmänhet, utan även jäkligt mycket på husdjuren.
Med all säkerhet använder vi människor olika tonfall på våra röster inte bara när vi pratar med pojkar respektive flickor utan över med våra honkatter/hundar/sniglarwhatever och våra hankatter/hundar/sniglar/whatever.
Jag märkte det själv nu när vi hade 5 kattungar. 2 hanar och 3 honor. Jag märkte hur jag tidigt gosade mer med de små nätta honungarna. Och hur jag gav dem egenskaper som gosig, mysig, lugn. Det är ju klart att de blev både gosigare och lugnare eftersom jag gosade dem mycket mer!
Hankatterna avfärdade jag ganska snart som bråkiga, hårdhänta och jobbiga.
Nu har vi två honor kvar, men jag har flera gånger de senaste dagarna, högt ifrågasatt ifall Zoey verkligen är en tjej... Hon är ju så HÅRTHÄNT när hon busar! Och så modig och framåt!
Jag tänker på hundarna vi hade när jag var liten. Gamla Bessy som var så lugn, snäll och moderlig. Och så damphunden Bamse som vi fick avliva tillslut eftersom han var så oregerlig. Men det är klart att han var det när alla redan på förhand hade bestämt att han, den stora svarta hanhunden var en riktig buse!
Just nu ligger Zoey och biter mig i vaden. Jag har kollat tre gånger ikväll men hon har inga ballar. Hon är en dam med riv i kan man säga.
Kommentarer
Postat av: Michis
Vi trodde vår katt var hanne i 6 månader och vi tyckte han var så pojkig! Busig snuskig låg alltid bredbent och slickade sig mellan bena och var allmänt ofräsch och vild. Och vi busade o bråkades med den mkt mer än honkatten vi hade... sen fick vi reda på att han var en hon, och det blev så konstigt.. fast det var samma katt kändes det som att man inte kunde bete sig på samma sätt med henne som förut.
Trackback
